Inför Riksbankens räntebesked den 3 september var osäkerheten stor hos bedömarna. Riksbanken valde att lämna räntan oförändrad men skickade med ett tydligt budskap om att ytterligare åtgärder kan komma framöver. Om det var ett positivt eller negativt besked beror på perspektivet. Många bolånetagare hade förstås hoppats på ytterligare en sänkning eftersom det hade kunna spilla över på boräntorna som möjligen hade kunnat sänkas ytterligare. Å andra sidan är ju Riksbankens motiv för sitt beslut i huvudsak goda nyheter. De menar att den nuvarande penningpolitiken verkar ha effekt, att inflationen är på väg upp till önskade nivåer och att ekonomin är på väg att förbättras. Har Riksbanken rätt och en normalisering av ekonomin är på gång, är det bra för alla, även för den som har bolån.
En annan fråga som omedelbart ställdes efter Riksbanksbeskedet är om räntebotten nu är nådd och om det är dags för den som har bolån att binda räntan. Problemet är att det är lika svårt att försöka pricka in en räntebotten för att binda sina lån, som det är att försöka sälja aktier på en börstopp. I efterhand är det enkelt att se när man skulle ha gjort vad men när man befinner sig mitt i händelseförloppet är det omöjligt att veta vad som är optimalt. Att Riksbanken avstod sänkning kan vara ett tecken på att det är färdigsänkt men det kan också vara ett sätt att spara på krutet till en kommande sänkning, kanske redan i oktober. Som bolånetagare är det också viktigt att inte stirra sig blind på Riksbanken och reporäntan. På senare tid har kopplingen mellan reporäntan och boräntorna blivit svagare och de senaste reporäntesänkningarna har inte fått fullt genomslag på boräntorna. Ändrade kapitalkrav och förlängda upplåningstider för bankerna är bara två faktorer som, utöver reporäntan och andra marknadsräntor, påverkar räntesättningen på bolån. Vi har också sett att räntorna på framförallt de längre bindningstiderna började röra sig uppåt för flera månader sedan. Allt detta antyder att räntebotten kanske är närmare för boräntorna än för andra räntor, t.ex. reporäntan.
Men som sagt, ingen vet säkert och beslutet om rörligt eller bundet bör därför snarare utgå från din egen ekonomi, än från en gissning om när den absoluta räntebotten infinner sig. Även de bundna räntorna är idag mycket låga och den extra premie du eventuellt får betala för tryggheten att ha stabila räntekostnader, är ovanligt låg. För den som har små marginaler i sin privatekonomi eller av andra skäl ogillar svängningar i bostadskostnaderna, är det därför ett bra tillfälle att binda räntan för åtminstone någon del av sitt lån. Mot det står det historiska faktum att det över lång tid nästan alltid lönat sig att ha rörlig ränta. Valet måste alltså bli individuellt och utgå ifrån den egna ekonomiska situationen och den egna inställningen till risk. Oavsett vilket beslut du fattar är det viktigt att komma ihåg att dagens låga räntor inte kommer att vara för evigt. Passa därför på att med sparande och amorteringar bygga en rejäl buffert för att skaffa säkerhetsmarginaler i din ekonomi. Förutsättningarna att göra det är de bästa på länge och det kan dröja innan de kommer tillbaka.