För inte så länge sedan var det viktigt för Riksbanken att vara tydlig och förutsägbar och att inte i onödan överraska vare sig medborgare eller marknadens aktörer. Nu är det nästan tvärtom. Riksbanken väljer medvetet att vara oförutsägbar och överraskar gärna marknaden med oväntade beslut. Det senaste exemplet är räntebeslutet som meddelades den 29 april och som innebär att reporäntan ligger kvar på minus 0,25 procent. En oförändrad ränta låter inte så dramatiskt men praktiskt taget hela marknaden (även vi på SEB) trodde att Riksbanken skulle gå vidare med ytterligare en sänkning.
En annan myndighet som överraskade under april var Finansinspektionen. Efter att under en längre tid ha arbetat med detaljerna i det amorteringskrav som skulle trätt i kraft den 1 augusti i år kom plötsligt beskedet att hela arbetet läggs på is. Bakgrunden är att när förslaget skickades ut för synpunkter fick det tung kritik av Kammarrätten i Jönköping som menar att Finansinspektionen inte har något tydligt lagstöd för att på egen hand besluta om ett amorteringskrav. Finansinspektionen delade visserligen inte Kammarrättens syn men höll med om att det finns oklarheter och att man inte kan gå vidare med arbetet förrän dessa oklarheter är undanröjda.
Vad innebär då dessa två överraskningar för den som har bolån eller som tänker köpa en bostad? Den uteblivna räntesänkningen innebär att pressen på bolåneräntorna bromsar något. Bolåneräntorna och reporäntan är inte direkt ihopkopplade men har ändå följt varandra nedåt och ytterligare en sänkning från Riksbanken hade nog pressat ned boräntorna ytterligare något. Å andra sidan signalerade Riksbanken både nya obligationsköp (vilket också kan pressa ned räntorna) och att man tror att det kommer ta lång tid innan räntan vänder uppåt. Så det man förlorar i utebliven räntesänkning just nu, kanske man får igen på längre sikt.
Även när det gäller det slopade (eller uppskjutna) amorteringskravet är bilden blandad. Å ena sidan kan det för vissa kännas skönt att inte vara tvungen att amortera eller känna pressen att köpa bostad innan sommaren för att undvika amorteringskravet. Å andra sidan amorterar (klokt nog) de allra flesta nya låntagare ändå, så för de flesta blir det ingen stor skillnad. Dessutom ökar nu pressen på politikerna att vidta andra åtgärder för att dämpa hushållens allt snabbare skuldökning, t.ex. att minska ränteavdragen. Minskade eller slopade ränteavdrag förs fram av många ekonomer men avfärdas hittills av de flesta politiker. Förslaget påverkar alla som har lån och skickar signalen att lån inte subventioneras. Nackdelarna är dels att man ändrar hushållens ekonomiska förutsättningar i efterhand och dels att skulderna ju inte minskar med automatik bara för att räntekostnaden blir högre. Ska befintliga skulder minska behövs amorteringar.
Beskeden i april visar hur snabbt förutsättningarna ändras och den som har bolån måste hålla en fortsatt hög beredskap. Beskeden föranleder inte i sig någon ändrad strategi när det gäller t.ex. bindningstider men understryker behovet av att använda dagens låga räntor till att spara och amortera för att öka marginalerna inför en oviss framtid.