Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Nu blir det nyval – vad innebär det?

Efter den dramatiska budgetomröstningen på onsdagen, då regeringens budget föll och alliansens budget segrade med hjälp av Sverigedemokraterna, meddelade statsministern att det blir nyval i mars 2015. SEB:s privatekonom Jens Magnusson kommenterar läget och konstaterar bland annat att allt nu talar för att avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från årsskiftet.

Har läget blivit mer eller mindre tydligt efter gårdagens budgetbeslut och beskedet om nyval?

– Lite av båda. Det har blivit mer tydligt på det sättet att vi nu vet att det faktiskt blir en ny budget för 2015 (allianspartiernas) och inte en förlängning av 2014 års budget. Det i sig rätar ut ett antal frågetecken.

– Samtidigt kan man säga att den totala politiska osäkerheten har ökat. Regeringen kommer visserligen att sitta kvar, åtminstone till valet, men hela den politiska apparaten ställs nu om till ny valrörelse. Det innebär att vi går tillbaka till samma uppskruvade retorik och fokus på röstfiske som vi redan upplevt två gånger under 2014, inför EU-valet i maj och riksdagsvalet i september. Det innebär i sin tur att i stort sett alla andra politiska frågor, både lång- och kortsiktiga, prioriteras ned och skjuts på framtiden.

Vad innebär det rent konkret för de frågor som berör privatekonomin?

– Några saker har klarnat. Vi kan dra slutsatsen att avdragsrätten för privat pensionssparande minskas från 12 000 per år till 1 800 vilket är viktigt för kunderna att veta. Vidare kommer det inte bli någon avtrappning av jobbskatteavdraget eller förändring av beräkningen för statlig skatt. Det blir heller ingen sänkt skatt för pensionärerna eller höjd a-kassa. När det gäller arbetsgivaravgifterna kommer de stora nedsättningarna för ungdomar och äldre att finnas kvar och inte höjas som var regeringens förslag.

Är detta hugget i sten eller kan det ändras, antingen nu eller efter årsskiftet?

– Allt som händer nu händer för första gången i modern svensk historia. Därmed är det många regelverk som testas för första gången och det går nästan inte att säga att någonting är hugget i sten. Inte ens nyvalet (eller extravalet som det egentligen heter) är formell utlyst ännu. Det kan ske först den 29 december.

– Men med det sagt så kan man säga att det finns en viktig skillnad mellan de förslag som är knutna till inkomstskattelagen (avdragsrätten för pensionssparande, skatten på pensionen, skiktgränsen för statlig skatt, jobbskatteavdraget osv.) och de som inte är det.

– Inkomstskatterna följer kalenderåret och behöver antingen ändras 1 januari 2015 eller 1 januari 2016. Nästan alla andra förslag kan man ändra med särskilda beslut under löpande budgetår. Så om det blir ett helt nytt läge i riksdagen efter valet den 22 mars så kan det komma stora förändringar i de delar som inte rör inkomstskatterna.

Slutligen, kommer nyvalet att lösa upp de politiska låsningarna?

– Nej, det finns förstås en stor risk att vi får precis samma läge efter valet som vi har nu. Erfarenheten från nyval i andra länder är att väljarna ofta går tillbaks till valurnorna och röstar precis som förra gången. Sedan hoppas man att det i stället är någon annan som ska ändra sig, vilket det sällan är. Min förhoppning är därför att partierna vid sidan om valkampanjen också funderar över ett bättre sätt att hantera situationen om läget efter valet visar sig bli detsamma som det vi har idag.