Ni har säkert hört det förut; ”Sverige är en liten öppen ekonomi och vi är väldigt beroende av vår export”. Export är ofta en viktig mätare på hur det går i ett land. Länderna i Sydeuropa kämpar för närvarande med att få ned sina kostnadsnivåer för att återta förlorad konkurrenskraft och på så sätt få igång sin export. Lyckas man är det ett viktigt steg mot att skapa förutsättningar för långsiktigt starkare tillväxt och fler jobb. I Asien finns istället många exempel på det omvända där en medveten satsning på export skapat stark tillväxt och ett snabbt växande välstånd de senaste 20 åren. Även i Sverige har vi värnat exporten och i statistiken syns det som en lång följd av år med stora och stabila överskott i handels- och bytesbalans.
Även om handelsöverskottet har varit stort och stabilt under nästan två decennier har det under ytan skett stora förändringar de senaste 10 åren när det gäller hur överskottet skapats. Förändringar som har betydelse för hur vi ska se på exporten och dess effekter på jobben, kronan, räntan och andra delar av ekonomin.
Under det senaste decenniet har överskotten som kommer från tjänsteexporten vuxit kraftigt samtidigt som överskotten från den traditionella exporten av fysiska varor minskat. Vår tjänsteexport genererar idag ett årligt överskott på 125 miljarder kronor medan överskottet för varuexporten stannar vid knappt 80 miljarder. För 10 år sedan var förhållandet det omvända med ett mycket blygsamt tjänsteexportöverskott på bara 3 miljarder medan varuexporten visade ett överskott på 160 miljarder.
Till att börja med kan det vara på sin plats att reda ut vad tjänsteexporten består av. De tre största posterna i tjänsteexporten kommer från transporttjänster (75 miljarder) , resevaluta (72 miljarder), och något som kallas merchanting eller ”tredjepartshandel” (70 miljarder). Den sista är extra intressant och det är den vi ska ägna resten av analysen åt. Exportintäkterna från merchanting utgör idag cirka 2 procent av BNP, en fördubbling jämfört med för 10 år sedan.
Satt i relation till det totala exportöverskottet är ökningen ännu större. 2003 utgjorde merchanting 13 procent av Sveriges exportöverskott (varor och tjänster). Idag är andelen 35 procent och med undantag för ett tapp efter finanskrisen 2009 har trenden pekat konstant uppåt.
Vad är merchanting? Merchanting uppkommer då ett svenskt bolag köper en vara i utlandet och säljer den vidare till en utländsk kund utan att först importera den till Sverige. I Sverige uppkommer merparten av merchantingexporten när ett svenskt exportbolag agerar mellanhand mellan sitt producerande dotterbolag i utlandet och sin slutkund i utlandet.
Om vi illustrerar med ett konkret exempel kan det se ut på följande sätt. Ett stort svenskt exportföretag får en order från en av sina kunder i USA. Företaget har merparten av sin tillverkning i Kina och själva affären går till så att huvudkontoret i Sverige köper in produkten från sitt kinesiska dotterbolag som har hand om produktionen och sedan säljer den vidare med en vinst till slutkunden i USA. Eftersom den fysiska varan skickas direkt från Kina till USA passerar den aldrig den svenska gränsen och ur svensk synvinkel uppstår därför ingen traditionell varuimport (från Kina) eller varuexport (till USA). Däremot kommer vinsten som uppkommer av att moderbolagets inköpspris från den egna fabriken i Kina är lägre än försäljningspriset till slutkunden i USA att bokföras som en svensk exportintäkt i form av merchanting. Det finns alltså en stark koppling mellan fysiska varor och merchanting och dessutom mellan merchanting och globalisering.
Få nya svenska jobb men ökad produktivitet
Eftersom ”vanlig” export har en stark koppling till produktion i det egna landet finns också en stark koppling mellan ökad export och fler jobb. Om efterfrågan i USA ökar på Scanias lastbilar och dessa byggs i Södertälje kommer den ökade exporten gå hand i hand med fler svenska jobb. När det gäller merchantingexport kan man dock ifrågasätta om det skapar speciellt många nya jobb i Sverige. Om den globala efterfrågan på ett svenskt företags produkter producerade i Kina ökar så kommer det att synas i en uppgång i vår merchantingexport. Men merparten av de nya arbetstillfällen som behövs för att öka produktionen hamnar i Kina där fabriken ligger.
I takt med att merchanting ökar i betydelse så försvagas också sambandet mellan ökad export och fler svenska jobb. Däremot kommer exportintäkter från merchanting att precis som annan export addera till svensk BNP och öka tillväxten. Men eftersom det inte ger någon motsvarande svensk jobbtillväxt så kommer det se ut som om produktiviteten i ekonomin ökat (det vill säga vi har blivit mer effektiva på att producera). Det leder i sin tur till att man måste justera upp uppskattningen av den potentiella tillväxttakten vi kan ha i ekonomin utan att det leder till ökad inflation. För Riksbanken betyder det mindre behov av räntehöjningar när tillväxten ökar.
Lägre investeringar
En annan fråga är vad som händer med intäkterna från merchanting. Normalt går större delen av ett företags vinst till att investera i och expandera den egna verksamheten. Men i de företag som har stora merchantingintäkter och stor produktion utomlands är de rimligt att tro att merparten av de nyinvesteringar som företaget gör hamnar i den utländska verksamheten. Man kan därför misstänka att merchantingintäkter till skillnad från traditionell export inte leder till speciellt mycket nya investeringar i Sverige.
Merchantingintäkter svårare att beskatta
Ytterligare en viktig fråga gäller beskattning. Eftersom vinster i form av merchanting är nära kopplade till den juridiska hemvisten för ett företags huvudkontor blir dessa intäkter svårare att beskatta. Om ett land med stor merchantingexport skulle få för sig att höja företagsskatterna (alternativt täppa igen de kryphål som finns i skattesystemet) är det enklare för dessa företag att flytta huvudkontoret utomlands än för företag som dessutom måste flytta all produktion. Studier har visat att länder som har betydande merchantinginkomster som andel av BNP också tenderar att ha lägre företagsbeskattning än genomsnittet.
Snedvriden bild av globala obalanser. En effekt av merchanting är att exportöverskott delvis uppstår på andra ställen än i produktionslandet och därmed blir det också svårare att identifiera länder som har ”för stora” handelsöverskott och därmed kan anklagas för att ha en undervärderad växelkurs. Frågan om behovet av en global utjämning av handelsobalanser har varit en het potatis i internationella sammanhang under senare år. USA har anklagat andra länder för att genom undervärderade växelkurser ha skaffat sin exportindustri orättvisa fördelar. Tyskland kritiserades för detta i höstas och även Sverige har fått kritik för att vi tillhör gruppen av länder som har för stora exportöverskott. En del av den kritiken kan vara obefogad om det går att visa att en betydande del av exportöverskotten kommer från merchanting.
Starkare krona drabbar inte merchanting…
I Sverige var debatten förra året tidvis intensiv om hur stark kronan kunde få tillåtas att bli utan att allvarligt skada exporten. Växelkursen tillmäts ofta stor betydelse när man diskuterar förutsättningar och även effekter av export. En för stark växelkurs tenderar att hämma vår export genom att göra våra varor dyrare i utlandet. Merchantingexport är däremot relativt okänslig för växelkursförändringar. En starkare svensk krona ökar ju inte produktionskostnaden för företagens produkter om produktionen sker utomlands. Ju mer merchanting vi har ju mer opåverkad ser vårt totala exportöverskott ut att vara av kronkursen. Baksidan är att det i tider av starkare krona kan dölja en betydande negativ påverkan för traditionella exportföretag.
…och mer merchanting stärker inte kronan
Vårt stora exportöverskott har också länge setts som ett skäl till att förvänta sig att kronan ska stärkas. Ökad export leder till valutainflöden som stärker kronan. Men eftersom merchantingintäkterna till stor del inte växlas till kronor uteblir där merparten av valutainflödet. Att huvudkontoret rapporterar merchantingintäkten som export har inget med betalningsströmmarna att göra. Moderbolaget kan välja att ha kvar pengarna på ett konto i utlandet (eller på ett valutakonto i en svensk bank) i väntan på att använda dem för fortsatt utlandsexpansion eller andra utgifter. Slutsatsen blir att merchantingexport inte påverkar växelkursen.
Merchanting – inte dåligt men annorlunda
Merchanting har blivit en viktig del av den svenska ekonomin i allmänhet och av exporten i synnerhet. Även om det måste betonas att det inte finns något negativt i exportintäkter från merchanting så är det ändå på sin plats att påtala att merchanting påverkar ekonomin på ett sätt som vi normalt inte förknippar med traditionell export.
Det fanns en tid då man sa att ”det som är bra för Volvo är bra för Sverige”. Den självklara logiken var att när Volvo sålde fler bilar och investerade i sin svenska verksamhet och la fler order hos svenska underleverantörer så skapades en massa nya jobb i Sverige. Ju fler som hade jobb ju mer ökade skatteintäkterna och ju bättre gick det för hela landet. Idag är kopplingen mellan hur det går för våra stora svenska exportbolag och hur det går för Sverige svagare. Den är inte borta men den är svagare.
Merchanting lär fortsätta att öka i betydelse takt med att globaliseringen och handeln mellan länder tilltar och utvecklingen av globala försörjningskedjor gör att även mindre företag i framtiden kan välja friare var man vill förlägga sin produktion. Mer forskning om effekterna av merchanting är därför välkommet liksom en mer detaljerad statistik kring denna allt viktigare del av vår export.