Den svenska inflationen lyser som bekant med sin frånvaro och debattens vågor går höga om huruvida låga räntor kommer att lyckas få upp den till två procent ens på lång sikt. Riksbanken kämpar dessutom i motvind eftersom många varor av strukturella skäl alltid faller i pris. Hemelektronik är det tydligaste exemplet. Justerat för kvalitetsförbättringar har priset på tv-apparater, mobiltelefoner, datorer med mera fallit med nästan 80 procent de senaste 10 åren. Som tur är har ändå flertalet varugrupper ökat i pris om än inte så mycket som Riksbanken skulle ha önskat. Livsmedel är en varugrupp där priserna ökat stabilt och dessutom lite snabbare än snittet. Medan hela KPI-korgen ökat med 12 procent sedan 2004 så har matpriserna stigit med 20 procent. Livsmedel är dessutom en relativt stor varugrupp och utgör idag drygt 13 procent av hushållens konsumtionsutgifter. Hemelektronik har som jämförelse bara en vikt på 1,6 procent. Den framtida matprisutvecklingen är alltså av stor betydelse för inflationen framöver.
Livsmedel är idag är den tredje största varugruppen i KPI (efter boende med 26 procent och transporter med 14 procent). Dess betydelse var dock ännu större förr i tiden och går man tillbaka till 1950-talet stod mat för en tredjedel av ett hushålls konsumtionsutgifter. Även om det finns flera förklaringar till nedgången är den viktigaste att våra inkomster har ökat mer än matpriserna så att vi idag inte behöver lägga lika stor andel av lönen på mat.
De senaste 15 åren har dock utgiftsandelen för mat planat ut trots att våra löner fortsatt att öka. En förklaring kan vara att vi blivit mer kvalitetsmedvetna och lockats till att köpa dyrare mat av bättre kvalitet än tidigare (mer oxfilé och franska ostar och mindre blodpudding och hushållsost helt enkelt). Ett anekdotiskt exempel på vårt växande matintresse är utgivningen av kokböcker. 1962 gavs det ut 56 stycken, 1992 hade antalet ökat till 182 stycken och 2012 gavs det ut hela 318 svenska kokböcker. Matlagningsprogram i TV har sett en liknande utveckling. På det hela taget kan ändå mat synas vara en varugrupp som lever ett rätt stilla liv och som Riksbanken även på lång sikt borde kunna räkna med ska ge ett stabilt och positivt bidrag till inflationen. Men skenet kan bedra och även livsmedelspriserna kan komma att påverkas en hel del av nya trender och förändrade konsumtionsmönster framöver.
Hur kommer vi handla mat i framtiden?
En stor förändring i hur vi handlade mat inleddes redan i slutet av 1940-talet då de första matbutikerna i Sverige införde självbetjäning så att kunderna själva fick gå runt i affären och plocka ihop de varor man ville ha. Tidigare gick matinköp till så att kunden gick fram till disken lämnade sin handskrivna inköpslista till handlaren som plockade ihop varorna medan kunden väntade. Även om det kan låta gammalmodigt så talar mycket för att vi är på väg tillbaka till den modellen om än med ett par viktiga skillnader. Dels är inköpslistan inte längre handskriven utan elektronisk, dels sköter handlaren förutom att plocka ihop varorna även om transporten hem till kunden. Att prenumerera på en matkasse (för övrigt årets julklapp 2011) är en variant på samma tema där kunden valt att outsourca även beslutet om vad som ska köpas till handlaren.
Trots att trenden att handla mat på nätet växer starkt är den fortfarande i sin linda. Samtidigt som mer än 90 procent av hushållen har handlat varor via nätet så har ännu bara 4 procent av dessa handlat mat på nätet. Försäljningsvolymen i dessa kanaler är alltså fortfarande försumbar jämfört med det vi handlar i mataffären. Dock finns det gott om exempel på att utvecklingen inom e-handeln kan gå snabbt. I början är förväntningarna ofta alltför uppskruvade och bygger på att konsumenter ska ändra sitt köpbeteende över en natt men när tiden väl är mogen och bra lösningar finns på plats så kan utvecklingen istället gå snabbare än väntat. Förra året ökade e-handeln med 17 procent att jämföra med knappt 2 procent för detaljhandeln totalt. Idag säljs 20 procent av all hemelektronik via nätet och hälften av alla fysiska böcker. Givet att det utvecklas en smidig infrastruktur för leveranser så är livsmedel väl lämpat för att säljas via nätet då det i allmänhet rör sig om standardiserade varor som dessutom de flesta tycker är tråkiga och tidsödande att handla.
Matkostnaderna ökar…
Att handla mat på nätet är dyrare än att själv plocka ihop samma varor i en butik. Skälet är att kunden förutom att betala för själva matvarorna också köper tilläggstjänster i form av transport och hopplockning av varorna. Även om dessa kringtjänster i strikt mening inte är kostnader för själva maten så har SCB för vana att slå ihop detta i KPI-mätningen så att även transport med mera skulle komma att hamna i livsmedelspriserna. Det kommer att innebära att hushållens utgifter för mat ökar (och även matens vikt i KPI).
...men matinflationen minskar
Intuitivt skulle man då tro att matinflationen kommer stiga successivt i takt med att allt fler hushåll går mot att handla via nätet. Så är emellertid inte fallet. När SCB mäter prisutvecklingen i detaljhandeln så jämför man aldrig mellan butiker utan alla butiker i urvalet jämförs bara med sin egen individuella prishistorik. Att ”dyrare” e-handelsleverantörer kommer med i urvalet (det ingår inga idag) drar därmed inte upp inflationstakten annat än i den mån de också väljer att successivt höja sina priser. Men i själva verket talar mycket för att de nya e-handelsbutikerna istället kommer att välja att pressa sina priser. I takt med att fler konsumenter väljer e-handel är det också rimligt att räkna med att det kommer in fler leverantörer som vill vara med och slåss om kunderna.
Den ökade konkurrensen och de nya aktörernas jakt på att vinna marknadsandelar kommer leda till större prispress än på mer mogna marknader. Leverantörerna kommer också att kunna sänka sina kostnader genom att utnyttja växande stordriftsfördelar. Det säger sig självt att transportkostnaden för en matkasse blir mycket lägre om man istället för en, kan leverera tio kassar till samma fastighet. På samma sätt kan automatiserade plocksystem sänka kostnaderna och e-handlarna kan dessutom byta dyra centralt placerade butiker mot billigare lagerlokaler utanför city. Det är inte omöjligt att de kommande 10 åren kan komma att präglas av en hel del prispress på mat.
Räkna med fortsatt prispress från nätet!
Som alltid har stora förändringar både vinnare och förlorare på kort sikt, men på längre sikt blir resultatet nästan alltid en bättre och mer effektiv resursanvändning. Dagligvaruhandeln är bara ett av många exempel på där teknisk utveckling kan möjliggöra ökad konkurrens och stordriftsfördelar med prispress och lägre inflation som följd. Även om e-handel fortfarande står för en blygsam del av hela detaljhandeln så har den ändå en prispressande inverkan som går vida utöver de volymer som faktiskt handlas via nätet. Möjligheterna att enkelt kunna jämföra priser sätter stor press även på fysiska butiker att hålla nere sina priser. Många fysiska butiker (bokhandlare, videobutiker, skivaffärer med flera) har redan drabbats hårt av konkurrensen från nätet och på sikt kan även många matbutiker gå samma öde till mötes. Men utvecklingen skapar också nya möjligheter. Tidningsbuden är en grupp som just nu ser ut att gå en mörk framtid till mötes då dagstidningar av papper snabbt håller på att ersättas av läsning i smarta telefoner och läsplattor. Men kanske kommer de om några år att jobba med att leverera matkassar istället.