Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson konstaterade att när vi för första gången i historien har fler individer som fyllt 100 år än som dör av småbarnsdödlighet så är det i grunden något positivt. Men utmaningarna med en åldrande befolkning utmanar tanken på att ”logga ut” från arbetslivet vid 63,5 års ålder, som är den faktiska pensionsåldern i Sverige.
– Att ett barn som föds idag har fyra timmars längre förväntad livstid än det barn som föddes igår är naturligtvis bra. Men när inträdesåldern i arbetslivet i snitt är 29 år och utträdet i snitt 63,5 så uppstår utmaningar för individerna och olika socialförsäkringssystem om inte finansieringen av dessa långa liv diskuteras. Mitt budskap här i Visby är att ett långsiktigt sparande troligen är en bra strategi då nivån i de statliga pensionssystemen inte blir så hög, sade Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB och ansvarig för seminariesatsningen i Visby.
Den första delen av seminariet utgick från Framtidskommissionens arbete kring de utmaningar Sverige står inför. Huvudsekreterare för kommissionen Jesper Strömbäck och Klas Eklund, som var ledamot i kommissionen, pratade om de regionala obalanser vi ser växa fram i Sverige. Sverige urbaniseras fortfarande kraftigt och försörjningsbördan i många kommuner, särskilt i glesbygd, riskerar att bli övermäktig när allt färre ska försörja allt fler.
I den andra delen behandlade Ingemar Eriksson, ansvarig för regeringens pensionsåldersutredning, och Irene Wennemo, före detta huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, och Jens Magnusson hur robusta socialförsäkringssystemen i Sverige är.
I nuvarande system är det huvudsakligen dagens unga som betalar pensioner till de som lämnat arbetslivet. Detta trots att många tror att pensionen är en individuell ”pengapåse” som man betalar in till när man arbetar, för att sedan ta ut som pensionär.
– Att förlänga arbetslivet i båda ändarna, särskilt uppåt i ålder kommer att bli allt viktigare. Jag vill också se att fondering blir en större del av lösningen, sade Jens Magnusson.
Den tredje programpunkten tog upp frågan om kvinnor och män har samma ekonomiska förutsättningar inför pensionen. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och Aftonbladets ledarskribent Katrine Kielos enades om att pensionssystemet är nog så könsneutralt. Men inte samhället.
– Deltidsarbete ger lägre pensioner, och det är framförallt kvinnor som är deltidsarbetande. Vi måste skrämma slag på kvinnor genom att visa hur detta slår mot deras pensioner, sade Katrine Kielos.