Exakt hur stora förlusterna blir är inte helt klart men värst drabbade blir sparare i den näst största banken Laiki Bank som nu kommer att monteras ned och försvinna. Bank of Cyprus kommer att överleva men i kraftigt nedbantad form. Även där kommer sparare med konton överstigande € 100 000 att drabbas av förluster (oklart hur stora). Eftersom förslaget inte innebär någon ny beskattning utan endast en rekonstruktion av landets två största banker behöver parlamentet inte rösta om uppgörelsen. En första utbetalning av stödlånen, som är på totalt 10 miljarder euro, väntas kunna ske under andra halvan av april efter att ESM:s styrelse formellt godkänt lånepaketet.
Även om många cypriotiska bankkunder av förklarliga skäl känner sig grundlurade idag så är ändå överenskommelsen, i ett större perspektiv, rätt logisk och utifrån de förutsättningar som fanns så rättvis den kan bli. Faktum är att det aldrig har funnits någon garanti, i något europeiskt land, för att sparare i en bank som går omkull ska få tillbaka pengar utöver det belopp som täcks av den statliga insättningsgarantin. Exemplet Cypern visar på vikten för sparare med mycket pengar att välja starka banker i starka länder.
Kapitalkontroller
Nästa stora utmaning för Cypern är hur man ska klara den kapitalflykt som väntas när alla utländska och inhemska sparare som tappat förtroende för landets banksystem vill lämna Cypern. Parlamentet antog redan förra fredagen en lag som tillåter införandet av kapitalkontroller för att hindra kapitalutflöden ur landet när bankerna öppnar. Via dessa kontroller kan myndigheterna styra och begränsa hur kapitalet flyter över landets gränser. Senast det användes i Europa var när Island skulle stabilisera sin ekonomi efter att landets finanssektor kraschade 2008. På Island är kapitalkontrollerna fortfarande kvar vilket gör att en isländsk krona ”på Island” är värd 30 procent mer än en isländsk krona ”utanför Island”.
Kapitalkontroller skulle visserligen bidra till att stabilisera situationen på Cypern men de är samtidigt problematiska eftersom de strider mot ett av EU:s grundfundament om fri rörlighet för kapital. Att döma av Eurogruppens kommuniké om Cypern är man dock beredda att acceptera ett avsteg från denna hörnpelare under förutsättning att det görs under en begränsad tid och att kapitalkontrollerna inte är mer restriktiva än vad som behövs för att stabilisera finanssektorn.
En ny ”eurovaluta”
Man skulle faktiskt kunna hävda att kapitalkontroller kan skapa en ny valuta inom euroområdet då euros på Cypern inte längre kommer att ha samma rättigheter som euros i resten av EMU. Skulle kapitalkontroller införas och bli kvar länge så är det troligt att det uppstår en ”valutamarknad” där bankmedel på cypriotiska konton kan ”växlas” till lägre kurs i utbyte mot pengar på konton utanför Cypern (dvs. i praktiken två eurovalutor). Det hela skulle kunna gå till så att en cypriot som vill växla till sig ”offshore-euro” överför 100 000 euro till en ”växlares” bankkonto på Cypern och i utbyte får 95 000 euro insatta på sitt konto i en bank utanför Cypern.
Kapitalkontrollerna har inte brutits eftersom inga pengar har lämnat ön utan bara bytt ägare. Ett mer tvivelaktigt sätt att kringgå kapitalkontroller är naturligtvis att ta ut kontanter och lämna ön med en resväska full med eurosedlar. Det är självfallet svårare för myndigheterna att förhindra men å andra sidan är de belopp som kan föras ut på det sättet också mindre. Dessutom kan man tänka sig att bankerna inför en kontanthanteringsavgift som begränsar möjligheten om efterfrågan på sedlar blir alltför stor på Cypern. För svenskar som ska semestra på ön i sommar kan det kanske bli läge att ha reskassan i kontanter då en eventuell sedelbrist skulle kunna göra att sedlar har större köpkraft än elektroniska pengar.