De senaste veckorna har det mediala intresset för internetvalutan bitcoin exploderat. Bitcoin ses av allt fler som ett alternativ till vanliga valutor och intresset steg ytterligare i samband med att krisen på Cypern skadade förtroendet för banksystemen i svaga euroländer. Bitcoin är konstruerad för att fungera som ett alternativ till traditionella valutor. Skillnaden är att utbudet inte regleras av en stat eller en centralbank utan av en algoritm som begränsar hur många nya bitcoins som kommer ut på marknaden. Sett till sitt funktionssätt bygger bitcoin på samma principer som för guld. Utbudet av guld är begränsat till den mängd som finns på jorden och som går att utvinna. I bitcoins fall är utbudet begränsat av att den teoretiska mängden bitcoins är begränsad till 21 miljoner stycken. Liksom guld måste nya bitcoins också ”brytas” vilket sker genom att ”gruvarbetarna” som är vanliga privatpersoner använder processorkraften i sina datorer till att lösa matematiska problem. När ett problem är löst så belönas arbetet med ett antal bitcoins som sedan kan säljas, sparas eller användas för att köpa saker i de butiker på nätet som tar emot bitcoins.
Vad krävs för att en valuta ska fungera?
Många funderar säkert fortfarande hur detta kan fungera. Hur kommer det sig att någon från början kan gå med på att tillskriva en elektronisk valuta på nätet ett värde och acceptera den som betalning för riktiga varor utan att valutan backas upp av någon stat eller ens ett företag. För att svara på den frågan måste man gå tillbaka och fundera kring vad som krävs för att en valuta eller pengar ska anses ha ett värde. En valuta är inget annat än en värdebevarare, något en grupp av människor gemensamt kommit överens om att använda som transaktionsmedel för att köpa och sälja varor och tjänster.
Valutan i sig behöver inte ha något fysiskt värde. Även om guld har ett visst kommersiellt värde då metallen kan användas i industrin så kommer det mesta av värdet från att guld är sällsynt och under tusentals år accepterats av alla som betalningsmedel. Genom historien har även fina snäckskal, elfenben med mera använts som valuta. Det viktiga är att valutan ses som en värdebevarare vilket i sin tur är starkt förknippat med att utbudet är begränsat. Guld har i det avseendet ett oöverträffat förtroende då metallen har varit sällsynt och svåråtkomlig under tusentals år och idag är det dessutom vetenskapligt bevisat guld att endast kan nyskapas i supernovaexplosioner (eller möjligen då två neutronstjärnor kolliderar).
I bitcoins fall måste vi istället lita på att den algoritm som begränsar utbudet är korrekt och inte kan manipuleras. Självfallet är det en betydligt svagare garanti än fysikens naturlagar men samtidigt är bitcoins knappast tänkt att konkurrera med guld utan med vanliga valutor som euro, dollar och yen. Förtroendet för dagens papperspengar vilar på att vi litar på att stater och centralbanker inte ökar penningmängden så mycket att penningvärdet urholkas och den värdebevarande egenskapen försvinner. Tyvärr finns det genom historien otaliga exempel på hur detta förtroende missbrukats och att en oansvarig ekonomisk politik urholkat penningvärdet så att sparare förlorat allt. Tyskland på 20-talet, Argentina på 80-talet och Zimbabwe på 00-talet är bara några exempel. Mot den historiska bakgrunden kan naturligtvis bitcoin i mångas ögon ses som ett attraktivt alternativ. Dock får man till bitcoins nackdel ur förtroendesynpunkt lägga att den bara funnits sedan 2009 och att det inte finns något som hindrar att någon annan i framtiden utvecklar en ny och ännu bättre virtuell valuta som konkurrerar ut bitcoins. Dessutom finns andra mer svårbemästrade hot mot virtuella valutor.
Stater kan fälla bitcoin
Ett i högsta grad verkligt hot mot bitcoin och andra motsvarigheter är att stater i alla länder sedan länge anser sig ha monopol på att skapa pengar. Eftersom den rätten utgör både en inkomstkälla (seinorage) och ger stor makt i form av nationellt oberoende så är stater knappast välvilligt inställda till att ge upp sina valutamonopol till förmån för en ny valuta som de inte själva kontrollerar. Skulle bitcoin fortsätta att växa i betydelse och under kommande år gå från en kuriositet till en fullvärdig konkurrent till traditionella valutor så finns en stor risk att många stater genom lagstiftning skulle begränsa eller till och med förbjuda användning av bitcoin. Om butiker på internet skulle förbjudas att ta betalt i bitcoin skulle valutan förlora den grundläggande egenskapen att kunna fungera som betalningsmedel vilket skulle innebära slutet för valutan. Argumentet att bitcoin skulle utgöra ett hot mot och konkurrera ut vanliga banker stämmer dock inte. Det finns inga teoretiska hinder för vanliga banker att öppna filialer på internet och där erbjuda konton, lån och andra banktjänster i bitcoin på precis samma sätt som man redan gör i alla andra valutor. Faktum är att en sådan utveckling är högst trolig om bitcoin växer till att bli kommersiellt intressant samtidigt som eventuella legala frågetecken rätas ut.
Så fungerar bitcoin
Bitcoin-algoritmen fungerar så att problemen hela tiden blir svårare att lösa vilket kompenserar för att datorerna över tiden blir snabbare. Dessutom blir belöningen för varje löst problem mindre så att takten i nya bitcoins som tillförs marknaden gradvis minskar från dagens ca 25 stycken per minut. I dagsläget har drygt hälften av alla bitcoins utvunnits och det beräknas att det kommer att ta fram till 2140 innan alla 21 miljoner bitcoins är utvunna. Eftersom tanken är att efterfrågan på bitcoins ska växa snabbare än utbudet i takt med att valutan blir mer spridd och används för fler transaktioner så kommer värdet på utestående bitcoins att öka. Det är den värdeökningen dagens spekulanter hoppas på. Trots att utbudet inte ökar kommer det aldrig att uppstå någon bitcoinbrist eftersom en av fördelarna med en elektronisk valuta är att den kan delas upp i ett obegränsat antal mindre enheter lämpliga för att göra betalningar och inköp.
Kan bitcoin överleva bubblan?
Ett annat mer närliggande hot är att bitcoin varit föremål för stor spekulation som gjort att värdet på kort tid stigit till orimliga nivåer. Årets prisutveckling för bitcoins kan närmast ses som ett läroboksboksexempel på en tillgångsbubbla. Sedan årsskiftet steg priset som mest med hela 1 700 procent för att sedan på bara fem dagar tappa drygt 70 procent av det värdet. Nästan alltid då man på kort tid har en exponentiell prisuppgång för en tillgång finns stor anledning att dra öronen åt sig. Ett grundläggande antagande är att en prisuppgång oavsett vad det gäller för tillgång måste grunda sig i att tillgången i fråga faktiskt har blivit mer värdefull. För en aktie kan det ske genom att vinsten ökar eller att framtidsutsikterna för företaget förbättras men sällan hinner världen ändras så fort att så kraftiga uppgångar går att motivera. Vi minns alla de uppblåsta och orimliga förväntningarna på IT-bolagen under sent 90-tal och den orimliga prisuppgång på IT-aktier det ledde till.
Sedan det dramatiska fallet förra veckan har priset på bitcoins återhämtat sig lite de senaste dagarna men även en sådan rekyl brukar vara legio för bubblor. En tillgång som fallit kraftigt i pris tenderar ofta att attrahera nya köpare som felaktigt inte inser faran utan upplever att de köper något värdefullt till reapris. För majoriteten blir det bara ytterligare ett gyllene tillfälle att fortsätta sälja. Även om bitcoins med stor sannolikhet är en bubbla idag så är det inte liktydigt med att vi kan avskriva valutan för all framtid. Många av IT-bolagen från sent 90-tal finns ju fortfarande kvar och har fortsatt att utvecklas även om det fortfarande är långt kvar till gamla toppnivåer för deras aktier. I grunden har bitcoin de förutsättningar som ställs på en valuta och givet att staterna inte sätter stopp så kan den mycket väl fortsätta växa i betydelse i takt med att fler får upp ögonen för den och att vi köper allt mer av våra varor på nätet. Mycket återstår dock att bevisa för världens nyaste valuta.