Det går riktigt riktigt bra för svensk ekonomi just nu. Det talas till och med om Sverige som varande en ”tiger-ekonomi” eller en ”Pippi Långstrump-ekonomi”, något som förstås är att ta i – ett starkt skäl till den starka återhämtningen och att vi hade en tillväxt på över fem procent 2010 var ju att det gick så eländigt dåligt året innan. Tigerekonomi eller inte så gick det överraskande bra 2010 och det fortsätter att gå bättre än väntat även i år.
Statliga Konjunkturinstitutet, KI, konstaterar att Sverige uppvisar en mycket stark återhämtning från krisen och spår stark tillväxt, närmare fyra procent, för 2011. KI pekar på flera orsaker. Utsikterna för den globala ekonomin har stärkts och jobben i Sverige blir allt fler. Företagens syn på framtiden stärktes kraftigt under fjärde kvartalet 2010 och har aldrig under den tid KI gjort mätningar varit så stark som nu. Dessutom är vi hushåll klart positiva till såväl landets som vår egen ekonomi, något som talar för att vi kommer att spendera mer. Förutsättningarna är alltså gynnsamma för både ökad export och ökad inhemsk efterfrågan.
Högre priser ger stigande inflation
Ett nygammalt orosmoln som dykt upp på den ljusa konjunkturhimlen den senaste tiden är dock stigande inflation, än så länge orsakad av kraftigt stigande energipriser, livsmedelspriser och räntekostnader. Mycket talar för att råvaruinflationen är tillfällig. Men det finns en risk att inflationen sprider sig till andra varugrupper och områden, något som bland andra Europeiska Centralbanken, ECB, uttryckt oro för.
Högre efterfrågan på arbetskraft ökar också risken för att det kan uppstå flaskhalsar på arbetsmarknaden längre fram, vilket kan driva upp lönerna. Redan det faktum att hushållen i KI:s mätning räknar med löneökningar på tre procent för 2011 är lite oroväckande ur inflationssynpunkt.
Starkare krona kan dämpa inflationen
I den andra vågskålen ligger en starkare krona, som mildrar inflationstendenserna genom att priserna på de varor vi importerar blir lägre när kronan stärks.
Riksbanken har i sin egen ränteprognos från december förra året räknat med fyra räntehöjningar under 2011, vilket skulle ge en reporänta på 2,25 procent i slutet av 2011. Med de konjunktursignaler som kommit sedan december ökar dock risken för att Riksbanken kommer att höja mer. Reporäntehöjningar slår mest på tremånadersräntan, men även räntor på längre löptider kommer att stiga.
För närvarande ligger ettårsräntan på ungefär samma nivå som tremånadersräntan. Det gör ettårsräntan till ett bättre alternativ. Har du snäva marginaler i din ekonomi och oroar dig över att räntekostnaderna ska dra iväg bör du kombinera ettårsräntan med längre löptider, förslagsvis tre år.