1. Vad driver hypen kring bitcoin just nu?
Något som sannolikt bidragit till att öka intresset för bitcoin är att kryptovalutor av allt fler börjar ses som en möjlig egen tillgångsklass vid sidan av de vanliga som aktier, obligationer, guld mm. Att finansmarknaden nu börjat få upp ögonen för kryptovalutor gör också att det i snabb takt håller på att skapas olika finansiella instrument för att investera i bitcoins.
Det är antagligen en förutsättning för att en bredare grupp av investerare ska kunna börja allokera kapital till bitcoin och andra kryptovalutor. I december 2017 har det startats terminshandel i bitcoin och sedan tidigare har det gått att investera i bitcoin via certifikat. Förhoppningen hos investerarna om att nya stora pengar kommer att kunna flöda in i kryptovalutamarknaden har bidragit till optimismen kring bitcoin.
Samtidigt ska man ha i minnet att även om det innebär en stor potential så är det ett tveeggat svärd. Medan de som idag äger bitcoins har en positiv syn på valutans framtid så finns det många andra som har en betydligt mer negativ syn på kryptovalutor. De investerarna får nu möjligheten att ta korta positioner och spekulera i att värdet på bitcoin ska falla. Det positiva är att mer komplett marknad med fler aktörer kommer bidra till en stabilare utveckling med mindre stora kurssvängningar i bitcoin.
2. Är bitcoin en bubbla?
Det enkla svaret är ”mycket möjligt” i det korta perspektivet men ”troligtvis inte” i ett längre och bredare perspektiv. Den senaste tidens extremt snabba kursstegring visar tydliga bubbeltendenser och det är inte osannolikt att vi relativt snart kan komma att få se en större korrektion.
Det är dock inte samma sak som att säga att bitcoin eller fenomenet kryptovalutor som sådant är en bubbla. Bitcoins korta historia är tvärtom fylld av episoder med snabba kursrusningar som sedan följts av rejäla bakslag. Inom kryptovalutamarknaderna finns dock delar där bubbelrisken är mycket hög.
Framförallt inom den del av marknaden som kallas Initial Coin Offerings (se fråga 18-19) är bubbelrisken påtaglig.
3. Hur stor är risken för att det kommer en större nedgång i bitcoin?
De betydande kurssvängningarna är en stor risk för den som funderar på att investera i bitcoin eller någon annan kryptovaluta. Hur nära vi idag (21 december 2017) är en större sättning är naturligtvis inte möjligt att svara på.
Att bitcoinkursen stigit så mycket så snabbt syns i form av en stor uppgång i volatiliteten (nedan illustrerat med den dagliga procentuella förändringen). Volatiliteten är nu nära en nivå där bitcoin tidigare drabbats av större korrektioner. 2011 föll bitcoin från 30 dollar till 2 dollar på fem månader och vid par tillfällen i början och slutet av 2013 såg vi liknade dramatiska kursrusningar med efterföljande kollapser.
Den senaste inträffade efter att bitcoin i slutet av 2013 steg kraftigt och för första gången passerade drömnivån $ 1 000 bara för att under efterföljande månader falla tillbaka till cirka $ 400. Man bör med andra ord inte bli förvånad om den senaste rusningen också kommer att sluta med en större korrektion. Det skulle snarast vara det normala.
Det som gör det extra svårt att analysera vad en bitcoin ”bör” vara värd är att det finns mycket lite fundamenta att hänga upp analysen på. En prognos för dollarn kan man göra baserat på hur man tror Fed ska sätta räntan och hur man tror USA:s tillväxt, inflation och export kommer att utvecklas. Förutom elpriset (se fråga 15) saknar bitcoin fundamenta att bygga analysen på.
4. Är bitcoin ett pyramidspel?
Nej. Ett pyramidspel bygger på att det finns ett uttalat löfte om en framtida (ofta mycket stor) avkastning som är beroende av att nya investerare tillkommer. Bitcoins värdeökning drivs visserligen av att fler vill investera men det finns inga utfästelser om en framtida värdeutveckling. Priset styrs av tillgång och efterfrågan och det är upp till var och en att bedöma hur den kommer att utvecklas.
5. Vad finns det för garanti att det inte skapas en massa nya bitcoins så att kursen rasar?
Det kommer aldrig finnas mer än 21 miljoner bitcoins i världen då den summan är hårdkodad av bitcoins algoritm. Till dags dato har det utvunnits knappt 17 miljoner bitcoins i den elektroniska process som kallas ”mining” eller brytning på svenska (se fråga 14).
En rätt stor mängd (uppskattningsvis 3-4 miljoner) av redan utvunna bitcoins tros ha gått förlorade genom att ägarna tappat eller råkat förstöra kodnycklarna till sina elektroniska plånböcker på den tiden då bitcoin var nästan värdelöst. Om man inte hittar kodnycklarna igen är dessa bitcoins förlorade för alltid.
6. Hur är det möjligt att bara skapa en ny valuta ur tomma intet?
Trots alla kursrekord funderar många fortfarande på hur idén med kryptovalutor ens kan fungera. Hur är det möjligt att vi kan gå med på att tillskriva en elektronisk valuta skapad ur tomma intet ett värde utan att valutan backas upp av någon stat, centralbank eller ens ett företag?
Svaret på den frågan är att det krävs tre saker för att bitcoin, eller något annat, ska kunna fungera som valuta. Det första och viktigaste är att tillräckligt många kommer överens om att använda valutan som en enhet man är beredd prissätta andra varor (eller valutor) i. För att det ska kunna bli möjligt måste valutan vara sällsynt och svår att förfalska. Dessutom måste den kunna fungera som värdebevarare så att om vi sparar den så kommer vi om ett år eller två att kunna köpa ungefär lika mycket varor och tjänster med den som idag.
Att bitcoin är sällsynt råder inget tvivel om eftersom tillgången är begränsad. Lika sant är att bitcoin är nästintill omöjlig att förfalska (i alla fall om man tror på matematiken som ligger till grund för blockkedjeteknologin). Däremot har bitcoin hittills inte fungerat bra som värdebevarare.
Man kan naturligtvis tycka att den har varit utomordentlig på just det eftersom kursen stigit så mycket men ur valutasynpunkt är det nästan lika illa att den stigit kraftigt som om den skulle ha fallit i värde. Båda alternativen gör det mycket svårt att använda den för överenskommelser om betalning för en vara eller tjänst i framtiden. För att bitcoin ska kunna kvala in som en riktig valuta i framtiden måste värdet bli mer stabilt.
7. Hur startade bitcoin?
Bitcoin startade i mars 2009 av en anonym person eller grupp av personer som går under namnet Satoshi Nakamoto. Genom att använda blockkedjetekniken lyckades han/de lösa problemet att digital valuta tidigare lätt kunde kopieras och därmed spenderas flera gånger ungefär på samma sätt som om någon förfalskar sedlar genom att trycka upp kopior av originalet.
Det första kända köpet med bitcoins skedde i maj 2010 då en person erbjöd 10 000 bitcoins till den som kunde ordna så att han fick två pizzor levererade till sitt hem. Det gav vid det tillfället en bitcoin ett värde på cirka 2 öre. I dagens penningvärde kostade alltså pizzorna ungefär 1.4 miljarder kronor!!
8. Hur stor är marknaden för kryptovalutor?
Värdet av alla brutna bitcoins uppgår idag (21 dec 2017) till $ 287 mdr och för alla kryptovalutor sammantaget till $ 642 mdr.
Kryptovalutamarknaden har därmed med råge gått om Sveriges BNP på cirka $ 520 mdr. Satt i relation värdet av världens samlade börser (cirka $ 81 000 mdr) uppgår kryptovalutor till 0.7%. Tidigare i år beräknades det finnas ungefär 6 miljoner användare av kryptovalutor. Även om antalet antagligen ökat kraftigt sedan dess innebär det ändå att bara någon promille av jordens befolkning använder eller äger kryptovalutor. Oavsett vad man tycker om kryptovalutor är marknaden numer för stor för att bara ignorera.
9. Hur många kryptovalutor finns det?
De kryptovalutor som kom efter bitcoin går idag under samlingsnamnet ”Altcoins”. Idag finns det över 1300 olika altcoins som bygger på varianter av blockkedjeteknologin. Av dessa är det drygt 350 som har ett marknadsvärde på över 10 miljoner dollar. Knappt 30 har ett värde på över 1 miljard dollar medan 7 stycken ett värde på över 10 miljarder dollar. Näst störst efter bitcoin är valutan etherium som idag har ett marknadsvärde på $ 80 mdr.
10. Kommer det inte bli brist på bitcoins om de börjar användas av allt fler?
Trots att utbudet av bitcoins är begränsat kommer det aldrig att uppstå någon bitcoinbrist. En av fördelarna med en digital valuta är att den kan delas upp i ett obegränsat antal mindre enheter lämpliga för att göra även små överföringar.
Idag kallas den minsta enheten av en bitcoin en ”Satoshi” efter grundaren. En Satoshi motsvarar en hundradels miljondel (0.000 000 01) av en bitcoin och är idag värd cirka 0.15 öre.
11. Kan man handla varor för bitcoins idag?
Det finns ett växande antal affärer framförallt på nätet som accepterar bitcoins som betalning. Dock är det idag rätt få som vill använda sina bitcoins för att handla för. De allra flesta ser sina bitcoins som en investering som man äger i hopp om att de ska stiga i värde. De som genom åren har använt sina bitcoins för att handla för ångrar sig antagligen bittert idag.
Ett annat mer grundläggande problem när det gäller att använda bitcoins för köp av varor är att bitcoinnätverket inte klarar att göra mer än 7 transaktioner per sekund (tps). Det beror på att lagringskapaciteten i varje block idag är begränsad till 1 Mb. Som jämförelse klarar betaltjänsten PayPal 115 tps och den nya kryptovalutan Iota mellan 500-800 tps. Visas betalningssystem hanterar under högtryck utan problem 4000 tps.
Tekniskt finns inget som hindrar att man ökar bitcoins blockstorlek för att få plats med fler transaktioner i varje block men det har visat sig vara svårt att få tillräckligt många av de miners som tillsammans styr nätverket att komma överens om hur detta ska göras. Den låga transaktionskapaciteten i kombination med den höga belastningen gör att det idag tar både lång tid och är dyrt att göra bitcointransaktioner.
12. Används bitcoin av kriminella?
Att bitcoin och andra kryptovalutor har underlättat för kriminella råder inget tvivel om. Att transaktioner kan göras anonymt utan spårbarhet till vem som helst i världen helt utanför det vanliga finansiella systemets kontrollfunktioner har gjort kryptovalutor populära bland kriminella.
13. Bitcoin kallas ibland ”digitalt guld”, varför?
Guld är inte bara en metall utan dessutom en av våra äldsta globala valutor som använts av människor under tusentals år. Som valuta fungerar bitcoin enligt samma principer som för guld. Förtroendet för guld som betalningsmedel bygger på att det är sällsynt. Utbudet av guld är begränsat till den mängd som finns på jorden (nytt guld kan bara skapas av en exploderande supernova).
I bitcoins fall kommer förtroendet från att den matematiska algoritmen begränsar utbudet till maximalt 21 miljoner stycken. Förtroendet för vanliga papperspengar vilar istället på att vi litar på att stater och centralbanker väljer att inte öka penningmängden så mycket att penningvärdet urholkas och den värdebevarande egenskapen försvinner. Tyvärr finns det genom historien otaliga exempel på hur detta förtroende missbrukats och hur en oansvarig ekonomisk politik urholkat penningvärdet så att sparare förlorat allt. Tyskland på 20-talet, Argentina på 80-talet och Zimbabwe på 00-talet är bara några exempel. Guldbrytning kräver energi i form av fysiskt gruvarbete medan det behövs datorkraft för att bryta bitcoins.
Till skillnad från vanliga pengar så är värdet av ett guldmynt eller en bitcoin inte en fordran på någon annan. Värdet av ett guldmynt utgörs av det guld som myntet består av. På motsvarande sätt är värdet av en bitcoin knutet till myntets kodnyckel. I den meningen så är bitcoin precis som guld en råvaruvaluta.
14. Vad är ”mining”?
”Mining” eller brytning är den metod som flertalet kryptovalutor använder för att upprätthålla säkerheten i blockkedjan som ligger till grund för valutan.
Själva brytningsprocessen är komplex och kommer inte beskrivas här men kortfattat så fungerar det så att nya bitcoins utvinns genom att datorer med slumpmässiga gissningar försöker hitta lösningen till ett komplicerat kryptografiskt problem som behövs för att verifiera och lägga till ett nytt block av transaktioner till bitcoins blockkedja. Den dator som först lyckas hitta lösningen till ett nytt block belönas med ett antal nya bitcoins som tas från de drygt 4 miljoner som fortfarande inte är utvunna.
Från början innehöll varje nytt block 50 bitcoins, 2012 halverades antalet till 25 och sedan 2016 innehåller varje håller varje nytt block 12.5 bitcoins. Takten kommer att fortsätta halveras var fjärde år. Redan om 10 år är 99% av alla bitcoin brutna även om det tar ytterligare drygt 100 år tills den sista bitcoinen är utvunnen. Förutom belöningen i form av nya bitcoins får minern också de transaktionsavgifter som tas ut av användarna som gjort de transaktioner som ingick i blocket.
Svårigheten i de kryptografiska problemen som datorerna ska lösa anpassas automatiskt av algoritmen så att det bryts i snitt ett nytt block var tionde minut vilket innebär att det idag utvinns 1 800 nya bitcoins per dag. På så sätt kompenserar man både för att datorerna blir snabbare och för att antalet miners ökar eller minskar. I bitcoins begynnelse var de kryptografiska problemen betydligt lättare att lösa eftersom det var färre miners och deras datorer var vanliga PC:s. Idag är det omöjligt att konkurrera med sådan utrustning och bitcoin bryts numer av datorer med speciella chip (ASIC) som är utvecklade för lösa de kryptografiska problemen i bitcoins blockkedja. Ofta samlas tusentals sådana datorer i stora datahallar för industriell brytning av bitcoins men även privatpersoner kan gå samman i pooler och vara med och konkurrera i brytningen.
15. Stämmer det att bitcoin slösar en massa energi?
Att alla de datorer världen över som arbetar med att försöka lösa de kryptografiska problemen förbrukar en massa el är helt riktigt. Samtidigt är energin inte helt bortkastad. Brytningsprocessen är det som löpande garanterar integriteten i blockkedjan och säkerställer att ingen kan sälja sina bitcoins till flera personer samtidigt. I den meningen kan man se kostnaden för elen som en kostnad för att hålla nätverket säkert. Idag bryts de flesta bitcoins i norra Kina eftersom elpriset där är lågt vilket ger bättre ekonomi i deras ”gruvor”. Även Island är en favorit bland miners av samma skäl.
Ju högre bitcoinpriset blir desto fler gruvor blir lönsamma att starta. Även här kan man dra paralleller till traditionell råvaruproduktion vare sig det gäller att bryta guld, koppar, kol eller något annat. Går priset på råvaran upp blir även mer kostsamma fyndigheter lönsamma att exploatera. Den höga energiförbrukningen är dock ett växande problem och några kryptovalutor har aviserat en övergång till andra metoder för att upprätthålla säkerheten.
16. Är bitcoin ett hot mot vanliga banker?
Argumentet att bitcoin skulle utgöra ett hot mot och konkurrera ut vanliga banker är en missuppfattning. Det finns inga teoretiska hinder för vanliga banker att erbjuda konton, lån och andra banktjänster i bitcoin på precis samma sätt som man redan gör i alla andra valutor. Faktum är att en sådan utveckling inte är omöjlig i framtiden om kryptovalutor växer till att bli mer spridda och använda av bredare grupper i samhället. Till en början kommer nog banksektorns involvering i kryptovalutamarknaden antagligen företrädesvis att handla om att erbjuda investeringsprodukter i kryptovalutor.
Det som i grunden styr den utvecklingen är kundernas efterfrågan samt i vilken takt kvarvarande legala frågetecken kring kryptovalutor rätas ut. I takt med att marknaderna för kryptovalutor fortsätter att växa finns också ett växande behov av att reglera dem och de aktörer som verkar där. Idag är merparten av kryptovalutamarknaden relativt oreglerad vilket är ett problem inte minst som följd av brist på konsumentskydd.
17. Vilka hot finns mot bitcoin?
Ett hot mot bitcoin är att stater sedan länge anser sig ha monopol på att skapa pengar. Det monopolet ger både inkomster via seinorage (dvs att centralbanken inte betalar ränta på sedlar och mynt) och stor makt i form av nationellt oberoende. Man kan misstänka att stater knappast är välvilligt inställda till att ge upp sina valutamonopol till förmån för nya digitala valutor som de inte själva kontrollerar.
Skulle bitcoin fortsätta att växa i betydelse och på allvar utmana traditionella valutor så finns en risk att många stater, genom lagstiftning, försöker begränsa eller till och med förbjuda användning av bitcoin och andra kryptovalutor. Många länder erkänner idag heller inte kryptovalutor som riktiga valutor. I USA betraktas de som råvaror (jämför guld igen) medan Kina på olika sätt försöker förbjuda användningen av bitcoin.
EU betraktar däremot bitcoin som en valuta och i Japan och Tyskland har steg tagits för att ge den en mer formell juridisk status. Troligen har fenomenet kryptovalutor nu blivit för stort för att det ska gå att förbjuda. I takt med att det också utvecklas mer traditionella investeringsprodukter kring kryptovalutor som kan locka till sig fler investerare och mer kapital blir det ännu svårare att förbjuda dem. Vid sidan om de juridiska hoten mot bitcoin så finns naturligtvis också risken att det i framtiden kommer en ny bättre kryptovaluta som kommer att gå om bitcoin. Det hotet är dock inget unikt för bitcoin utan det är något som alla tillgångar riskerar att drabbas av.
18. Vad är en ICO?
ICO står för Initial Coin Offering. Någon har träffande beskrivit en ICO som det man får om Bitcoin och Kickstarter skulle få ett barn tillsammans. Hypen är stor kring blockkedjeteknologin och alla nya fantastiska saker den kan komma att användas till i framtiden. Kring blockkedjeteknologin startas det en massa nya företag som precis vanliga startupföretag behöver ta in kapital för att kunna växa och utveckla sina idéer till kommersiella produkter och det är där ICO:erna kommer in.
Oftast går det till så att den som har en lovande blockkedjeidé startar ett företag med en webbsida där man publicerar en beskrivning av vad idén går ut på. Man marknadsför projektet på olika sociala medier och köper in den juridiska expertis som behövs för att ordna med all formalia. Därefter kan man börja ta in kapital. Det görs genom en ICO, där man till intresserade investerare säljer ett antal nyskapade coins eller tokens (en slags digital värdekupong) som är knutna till projektet.
Den nya kryptovalutan kan t ex behövas för att kunna använda applikationen i framtiden eller en token kan ge sin ägare rätt till en del av framtida vinster från projektet. Principen är i alla fall att värdet på dessa nyutgivna coins/tokens kan förväntas stiga kraftigt om projektet i fråga blir en kommersiell succé. Betalningen för att vara med görs normalt i bitcoins eller ether (valutan som används i Etheriums nätverk). Med andra ord så har ICO:erna också bidragit till en ökad efterfrågan på bitcoin.
19. Vad skiljer en ICO från en IPO?
Den som är lite finansiellt bevandrad ser säkert likheten mellan en ICO och en IPO (Initial Public Offering) dvs då ett företag tar in kapital från marknaden genom att ge ut nya aktier. Även om grundkonceptet är identiskt så finns viktiga skillnader mellan en IPO och en ICO. Att köpa en ICO ger normalt inte någon äganderätt av företaget som står bakom själva projektet.
De som bryr sig om att läsa det finstilta i avtalen kring ICO:er upptäcker inte sällan att utgivarna vidtagit rigorösa mått och steg för att förklara att det man köper inte har några likheter med en aktie och att man som investerare i stort sett inte har några rättigheter. Därtill så saknas oftast regelverk eller någon oberoende övervakning för att garantera kvaliteten på själva projekten. Det betyder att bland bra idéer som faktiskt har en rimlig chans att bli kommersiella succéer så finns en massa orealistiska projekt och till och med rena bedrägerier som aldrig skulle kunna ha passerat en granskning på den vanliga kapitalmarknaden.
Lägg därtill att investerarna i ICO:er framförallt utgörs av privatpersoner som ofta har bristfälliga kunskaper om både hur man värderar företag och hur man bedömer om ett projekt har vad som krävs för att bli framgångsrikt. Riskerna blir inte mindre av att blockkedjeteknologin och det den kan användas för är mycket komplex materia för de allra flesta. Det behövs inte så mycket fantasi för att se hur dessa ingredienser kan blandas till något som på sikt riskerar att bli rätt beskt för investerarna.
20. Är bitcoin en fluga?
Detta är den viktigaste frågan att få rätt. Vissa anser att bitcoin är den största bubblan sedan tulpanlökshysterin i Holland på 1620-talet medan andra ser det som den största uppfinningen sedan internet. Helt klart har kryptovalutor förändrat vår syn på pengar men kanske är en mer rättvisande beskrivning att de fått många att börja förstå vad pengar faktiskt är.
Förutom den höga volatiliteten så uppfyller bitcoin de formella krav som man kan ställa på en valuta. Givet att kursutvecklingen framöver blir mer stabil så skulle man kunna hävda att den uppfyller alla krav. Det man ska hålla extra koll på framåt är hur den juridiska statusen för kryptovalutor fortsätter att utvecklas. Givet att den klarnar så att kryptovalutor gradvis kan inkorporeras som en egen tillgångsklass kommer det också leda till ökad legitimitet och större förtroende för fenomenet i allmänhetens ögon.
Fler tjänster och produkter kring kryptovalutor kommer att utvecklas vilket också möjliggör en bredare användning. Mycket talar för att kryptovalutor som företeelse är här för att stanna även om det inte betyder att alla de som finns idag kommer att överleva.