2015-07-06 08:30

Grekiskt nej, 12 frågor och svar efter folkomröstningen

Det tydliga NEJ:et till nya åtstramningar innebär att osäkerheten nu har ökat vilket sätter negativa avtryck i den globala finansmarknaden de närmaste dagarna, bland annat genom lägre börskurser. Chefekonom Robert Bergqvist, svarar på 12 frågor om situationen efter den grekiska folkomröstningen.

Ett nytt tredje stödpaket från de internationella kreditgivarna är fortsatt möjligt, men avhängigt grekiska regeringens vilja och förmåga att kompromissa och hantera stoltheten. Om Aten håller samma höga svansföring som tidigare i stundande förhandlingar kommer dörren att stängas till ett nytt krisavtal. Då tvingas Grekland införa ett parallellt betalningsmedel och första steget tas i en Grexit. Osäkerheten har nu ökat – både för Grekland och EU – vilket sätter negativa avtryck i den globala finansmarknaden de närmaste dagarna, bland annat genom lägre börskurser. Nu ökar också risken att populistiska politiska partier i andra euroländer vill följa Greklands dåliga exempel.     

1. Vad blev resultatet i Greklands folkomröstning?

I skrivande stund (måndag morgon kl 04.00) har nästan alla röster räknats. Valdeltagandet blev högt: 63 procent, d v s på säkert avstånd från kravet 40 procent för att resultatet ska anses vara bindande.  

Ja (”till åtstramning) 38,7 procent

Nej (”till åtstramning) 61,3 procent

2. Är verkligen valresultatet giltigt?

Greklands författningsdomstol gav i fredags klartecken till att hålla folkomröstningen och den är därmed förenlig med landets konstitution. Men motståndarsidan kan ifrågasätta resultatets validitet på grund av a) begränsad tid för att genomföra omröstningen, b) frågans komplexa formulering, samt c) oklarheter kring vad man egentligen har röstat om; förslaget från kreditgivarna har ju dragits tillbaka.

3. Men det blev NEJ (”till åtstramning”): vad händer nu?

Utfallet gör att Tsipras-regeringen har fått ett starkare förhandlingsmandat. Hur premiär/finansministern hanterar det uppkomna läget avgör Greklands framtid i euron.

Positiva scenariot: Premiärminister Tsipras går stärkt ur de senaste dagarnas krisläge och har nu fått grekernas förtroende att driva en tuff linje mot den s k Trojkan (de internationella kreditgivarna). Trojkan har hållit dörren öppen för fortsatta diskussioner, men inte före omröstningen. Ett nytt tredje stödpaket kan komma att erbjudas Aten. Det väntas dock ta en tid innan avtalet är i hamn, bl a på grund av att det behöver godkännas i olika nationella parlament.  

Negativa scenariot: Tsipras fortsätter den tidigare oförutsägbara konfrontationslinjen som efter ett par dagar stänger dörren för finansiellt stöd via Trojkan och från ECB. Det innebär i sin tur att Grekland gradvis tvingas ge ut ett eget betalningsmedel vilket är första steget ut ur euron.

4. Varför skulle grekiska regeringen kompromissa?

Utgångspunkten är att landet befinner sig i akut likviditetskris och behöver omfattande extern hjälp. Premiärminister Tsipras kan, om han nu spelar korten rätt, uppvisa framgång på två områden: han har vunnit ”förtroendeomröstningen” om krispolitiken och han har möjlighet att kunna räkna hem både nya stödlån och en skuldrekonstruktion. 

5. Kommer Grekland att lämna euron?

Folkomröstningen i sig ger faktiskt inget entydigt svar på den frågan. Aten hävdar att Grekland inte kan tvingas ut ur eurozonen och att man har möjlighet att vända sig till Europeiska unionens domstol för att tolka EU-fördragen.

Sannolikt har Grekland rätt. Värt att notera är dock att valresultatet indirekt kan ses som ett minskat stöd bland greker för euron. Men övriga 18 euroländer kan agera på ett sätt – t ex avsluta olika ”livlinor” – som gör att Grekland tvingas i en riktning som i praktiken innebär att man gradvis överger euron genom att införa ett parallellt betalningsmedel. Tysklands finansminister Schäuble har gjort ett intressant utspel och öppnat dörren för ”time-out” för euromedlemskap. Det är ett scenario som sannolikt är mer förenligt med EU-fördragen, underlättar för Aten att få ekonomin på fötter och kan ses som att valutaunionen lever vidare i (nästan) samma form som förut.

6. Hur ska Europeiska centralbanken ECB nu agera?

ECB kan omedelbart besluta om att dra tillbaka hela den nödlina på ca 90 miljarder euro som riktas till det grekiska banksystemet. Mer troligt är att ECB avvaktar både nya diskussioner inom Eurogruppen och med IMF. Till syvende og sist är det politiska beslut som måste tas för att avgöra Greklands framtid, både i eurozonen och eventuellt utanför.    

7. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna?

Grekland: Landets ekonomiska återhämtning försenas på grund av den politiska osäkerheten som inverkat negativt på Greklands ekonomi. Om tilltron till politiken återvänder snabbt kan tillväxten på nytt börja öka men risken är stor för att utvecklingen i det korta perspektivet fortsätter att gå i negativ riktning.

Omvärlden: Grekland utgör en liten del av EU:s och världens ekonomier och dess utveckling får därmed mycket begränsade direkta effekter på tillväxtutsikterna för Europa och resten av världen.

8. Vilka är de finansiella konsekvenserna?

Grekland:  Osäkerheten kring det grekiska finansiella systemet väntas bestå ett tag till. Sämre ekonomisk utveckling utgör en påfrestning för grekiska bankkunders kreditvärdighet. Samtidigt är risken stor för att privatpersoner, efter att kapitalkontroller använts, fortsätter att ta ut pengar från de grekiska bankerna. Men det är i det korta perspektivet en huvudvärk för ECB.

Omvärlden: Eventuella solvens- och likviditetsproblem för grekiska banker och staten utgör i dag främst ett hot mot eurozonens centralbankssystem och gemensamma stödmekanismen (och i slutänden skattebetalarna). Det begränsar spridningsriskerna.

9. Vilka är de politiska konsekvenserna?

Grekland: Politikerna i Aten fortsätter att ställas inför svåra vägval med en ekonomi som befinner sig i konjunkturell och strukturell uppförsbacke. Bred politisk uppslutning är nödvändig kring kris- och reformpolitiken och det behövs en samstämmig politisk röst i kommunikationen med det pressade grekiska folket. Landets politiska ledarskap måste samtidigt snabbt reparera de skadade relationerna med såväl EU som resten av världen.

Omvärlden: EU/eurosamarbetet kan knappast visa framgång i det som har skett under våren och de senaste veckorna. Kritiker kan hävda att EU intervenerat i ett enskilt lands suveränitet. Andra menar att detta är en del av regelverket som man måste rätta sig efter om man är medlem i en valutaunion. På sikt ska ju också eurosamarbetet utvecklas till en politisk union som i praktiken innebär att nationell suveränitet får stå tillbaka för ökad federalism.

10. Kommer Grekland att få nya finansiella lättnader?

Svaret är ja, men inte utan ökad samarbetsvilja från Aten. Det är en bild som utkristalliserades redan före folkomröstningen. Frågan var snarare genom vilka kanaler ett nytt finansiellt stöd skulle komma: eurozonens olika stödmekanismer och/eller EU:s stödfonder och/eller Internationella valutafonden IMF? Det alternativ finns inte som gör att Grekland faller samman ekonomiskt och politiskt och därmed adderar geopolitisk osäkerhet till en del av världen som redan präglas av ökad instabilitet.   

11. Hur ser ett tredje möjligt stödpaket ut?

Huvudansvaret för att ge nytt stöd till Grekland väntas ligga på Europa, inte IMF. Enligt nya beräkningar från IMF behöver Grekland en ny tvåårig finansiering på ca 50 miljarder euro. Därtill förordar IMF någon form av skuldrekonstruktion, framför allt genom löptidsförlängning på lån.

12. Kommer grekiska banker att öppna i morgon? 

Grekiska regeringen säger sedan tidigare att bankerna ska vara stängda under måndagen. Men mycket talar för att bankerna förblir stängda längre än så. Oron för Grexit och att nya kapitalkontroller införs väntas leda till att privatpersoner fortsätter att minska sin inlåning i grekiska banker.