2020-05-06 07:00

Nordic Outlook: Historisk tvärnit trots rekordstora stimulanser

Sverige: Mjukare nedstängningar ger lägre BNP-fall

Världsekonomin tvärnitar på ett unikt sätt i coronapandemins spår. Rekordstora stimulanser från regeringar och centralbanker får effekt främst på lite längre sikt och arbetslösheten stiger under hösten till nivåer vi inte sett sedan 1930-talet. Enligt huvudscenariot i SEB:s nya prognos Nordic Outlook minskar industriländernas BNP med 7 procent 2020 följt av en uppgång med 5 procent 2021. Trots att återhämtningen blir mer V-formad än under jämförbara historiska kriser ligger BNP-nivån i slutet av perioden klart under tidigare prognoser (ca 5 procentenheter för OECD-området) och arbetslösheten klart över. Mjukare nedstängningar dämpar nedgången i svensk ekonomi jämfört med övriga Norden men BNP-fallet på närmare 7 procent är ändå det största i modern tid samtidigt som arbetslösheten stiger till rekordhöga 14 procent. Den offentliga skulden når 50 procent av BNP och Riksbanken utökar obligationsköpen med ytterligare 300 miljarder kronor.

Nedstängningarnas konsekvenser visar sig i höst.

Skillnaden i BNP-utveckling helåret 2020 mellan olika länder beror i hög grad på hur hårt de drabbats av covid-19 och vald strategi avseende nedstängningar. I länder som Italien, Spanien och Storbritannien väntas BNP falla med 10 procent eller mer medan USA och Tyskland får se nedgångar på runt 6-7 procent. I Kina har en återhämtning redan inletts, mest tydligt i industrin, men risk för nya smittutbrott och negativa impulser från omvärlden gör att BNP-uppgången stannar vid 2 procent för helåret 2020. För EM-ekonomier som helhet väntas BNP i år falla för första gången under efterkrigstiden.

Enligt huvudscenariot öppnas ekonomierna upp gradvis och försiktigt i maj följt av en tydlig åter­hämtning kvartal tre. En andra våg av indirekta impulser väntar dock under hösten när arbetslösheten i olika länder toppar på mellan 10 och 15 procent. Lågt kapacitetsutnyttjande hämmar investeringar samtidigt som hög arbetslöshet pressar bostadspriser och hushållens konsumtion. Butiksnedläggningar och minskat behov av kontorsyta drabbar kommersiella fastigheter och skapar risk för påfrestningar på banksystemen. Trots till synes imponerande BNP-tillväxt 2021 bidrar dessa krafter till att BNP-nivån i slutet av 2021 ligger klart lägre än i de prognoser som gjordes innan virusutbrottet.

Nedåtrisker kopplade till nya smittutbrott

Den exceptionella osäkerhet som nu råder gör det naturligt att arbeta med olika alternativscenarier. Den främsta osäkerheten gäller hur snabbt ekonomierna verkligen kan öppnas upp. I ett negativt scenario kommer viktiga delar av ekonomin inte igång under andra halvåret heller. BNP-fallet i OECD-området blir då ca 12 procent för helåret 2020 och arbetslösheten stiger till nivåer runt 20 procent. Det finansiella systemet pressas i ett sådant scenario av omfattande utslagning av företag och den ekonomiska politiken tvingas till dramatiska åtgärder vi hittills inte sett i fredstid. I ett mer positivt scenario begränsas nedgången till 5 procent i OECD när ekonomierna öppnar upp tidigare och policystimulanserna får större genomslag.

Ekonomisk-politisk handlingskraft skapar långsiktiga frågetecken

De ekonomiska stödåtgärderna har sjösatts i ett betydligt högre tempo än vid tidigare recessionsutbrott. Samlade krispaket från regeringar, centralbanker och tillsynsmyndigheter bedöms uppgå till 17 500 mdr dollar (ca 20 procent av global BNP). Det minskar risken för ett depressionsliknande förlopp men kan få negativa konsekvenser på lång sikt. De finanspolitiska stimulanserna kombinerat med kraftiga nominella BNP-fall leder till att offentliga skulder i många länder stiger med 15-20 procentenheter som andel av BNP. Centralbankspolitiken i USA och euroområdet närmar sig det japanska exemplet när statspappersköpen fortsätter och gränserna mellan finans- och penningpolitik suddas ut. Kraftig monetär expansion i kombination med stängda gränser skapar nya inflationsrisker på sikt. Kortsiktigt dominerar dock nedåtpress från fallande energipriser och KPI-inflationen kommer att ligga runt nollstrecket under resten av året. Rapporten innehåller särskilda tema­artiklar som behandlar konsekvenser av den historiskt omfattande krispolitiken, olika faktorer i kampen mot covid-19 som avgör ekonomiernas väg mot normalisering samt pandemins påverkan på tillväxtekonomier (EM).

Spänningar mellan reala och finansiella signaler

Styrräntorna har konvergerat runt nollan när USA och länder med visst manöverutrymme sänkt räntorna bestämt medan andra centralbanker verkar obenägna att röra sig längre in på negativt territorium. Korträntehöjningar ter sig nu mycket avlägsna när inflationen kortsiktigt pressas nedåt samtidigt som centralbankerna har ökat sin acceptans för att överskrida inflationsmålet. Osäkerheten kring långa räntor är större; stigande inflationsförväntningar talar för något högre nivåer på sikt trots centralbankernas köp. Att skillnader i räntenivåer raderats ut bidrar till att undervärderade valutor tar tillbaka förlorad mark och att USD försvagas på lite sikt när riskaptiten normaliseras. Centralbankernas likviditetsinjektioner och vilja att köpa även företagsobligationer har bidragit till att minska stressen på finansiella marknader. Börserna har återhämtat sig när perspektiven förskjutits från kortsiktig tillväxtkollaps till förhoppningar om goda vinster bortom krisen. I en alltmer solid lågräntemiljö är det också lättare att motivera historiskt höga värderingar. Men börsoptimismen står ändå i allt tydligare kontrast mot den dystra konjunkturbilden och den kommer verkligen att sättas på prov under hösten när arbetslösheten fortsätter upp, bostads- och fastighetspriser faller och investeringsaktiviteten går ner.  

Nedstängningar slår hårt mot Norden och Baltikum

Utbrottet i covid-19 i kombination med oljeprisfall slår hårt mot ekonomin i Norge. Fastlands-BNP krymper med 7,4 procent under 2020 följt av en uppgång på 5,2 procent 2021. Trots kraftfull policy­respons blir återhämtningen långsam och bromsas av fallande efterfrågan i oljesektorn och hög arbets­löshet. Nedstängningarna har lett till att Danmark undvikit ett större virusutbrott men för ekonomin är konsekvenserna allvarliga. BNP faller 10 procent 2020 följt av 9 procents uppgång 2021. Ned­stängningar och spridningseffekter förstärker en redan påbörjad nedgång i Finlands ekonomi. BNP faller 9 procent följt av en uppgång på 5 procent 2021. Mer åtgärder behövs för att undvika att finsk ekonomi åter hamnar på efterkälken i återhämtningsfasen. Coronaviruset leder till stora BNP-fall också i baltiska ekonomier men konsekvenserna är ändå mindre allvarliga än under finanskrisen 2008-2009. BNP faller med ca 9 procent i år i Litauen samt Lettland och nära 10 procent i Estland följt av uppgångar på mellan 5 (Lettland) och 6-6,5 procent (Litauen och Estland) 2021.

Sverige: Mjukare nedstängningsstrategi ger lägre BNP-fall

En mjukare nedstängningsstrategi dämpar fallet för svensk ekonomi jämfört med andra länder. BNP-fallet på 6,5 procent 2020 blir ändå det största i modern tid. BNP väntas därefter öka med 5 procent 2021. Nedgången i Sverige blir därmed mildare än i de grannländer som vidtagit mer omfattande nedstängningsåtgärder. I en särskild temaartikel undersöks skillnader i nedstängning mellan olika sektorer. Bedömningen är att ca 20 procent av svensk BNP föll bort under nedstängningarnas kulmen i april, jämfört med 30-35 procent i länder som Italien och Frankrike. Skillnaden gentemot Danmark och Norges bedöms utifrån kortdata vara likartad.

Nedgången i ekonomin drivs främst av personalintensiva tjänstesektorer. Det är en kontrast mot finanskrisen som främst drabbade kapitalintensiv exportindustri. Raset i sysselsättning blir inte lika dramatiskt som under 1990-talskrisen men arbetslösheten når ändå rekordhöga 14 procent under hösten. En förklaring är att uppgången under 1990-talet startade från en rekordlåg arbetslöshetsnivå nära 1 procent men också att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna då var mer omfattande.

De flesta svenska industrisektorer har kunnat hålla igång produktionen men efterfrågan både inom och utanför landet har fått sig en rejäl törn och exporten väntas falla med 15 procent i år. Framöver skapar störda produktionskedjor och risk för flaskhalsar nya utmaningar. Investeringar och konsumtion hämmas av indirekta effekter i spåren av lägre kapacitetsutnyttjande, stigande arbetslöshet och fallande bostadspriser. Sammantaget väntas bopriserna gå ner med 15 procent och därmed hamna 7-8 procent under bottennivån från slutet av 2017. Bostadsinvesteringarna faller med ungefär 15 procent till mitten av nästa år för att därefter stabiliseras. Privat konsumtion går ner kraftigt i år, med 5 procent, drivet av nedstängningarna, och hämmas på litet längre sikt av lägre inkomster och ökat försiktighetssparande.  

De finanspolitiska åtgärderna har varit i linje med omvärlden. De direkta stimulanserna motsvarar totalt ca 3 procent av BNP . Den tyngsta posten i åtgärdsprogrammet utgörs dock av lånegarantier för företag samt uppskjutna skatte­betalningar. Ytterligare reformer motsvarande närmare 2 procent av BNP väntas genomföras under resten av 2020 och 2021. Det innebär tillsammans med relativt starka svenska automatiska stabilisatorer att underskottet i offentlig sektor stiger till 7-8 procent av BNP; högre än under finans­krisen men inte riktigt i paritet med nivåerna under 1990-talskrisen. Underskottet och BNP-fallet trycker upp den offentliga skuldkvoten till ca 50 procent av BNP i slutet av 2021.

Avtalsrörelsen har tagit paus och stigande arbetslöshet lär också bidra till lägre löneökningar än tidigare väntat. Sjunkande energipriser har fått inflationen att falla brant och KPIF-inflationen hamnar nära noll under resten av året. Inflationen exklusive energi faller ned mot 1 procent men längre fram gör utbudsfaktorer att bilden är mer blandad. Riksbanken uttryckte vid aprilmötet oro för baksidorna med negativa räntor till hushåll. Det stödjer SEB:s syn att reporäntan ligger kvar på noll under överskådlig framtid. Låg tillväxt och inflation talar för en ännu mer expansiv penningpolitik. Riksbanken behöver därtill utöka statsobligationsköpen för att hålla räntorna låga när lånebehovet stiger kraftigt. Riksbankens obligationsköpsprogram väntas därför utökas med ytterligare ca 300 miljarder.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO februari 2020)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2018 2019 2020 2021
USA 2,9 (2,9) 2,3 (2,3) -6,5 (1,8) 5,6 (1,9)
Euroområdet 1,9 (1,9) 1,2 (1,2) -9,6 (1,1) 6,2 (1,2)
Storbritannien 1,3 (1,4) 1,4 (1,3) -11,6 (1,0) 4,3 (1,1)
Japan 0,3 (0,3) 0,7 (1,2) -5,3 (0,9) 3,0 (0,6)
OECD 2,3 (2,3) 1,7 (1,7) -7,0 (1,6) 5,1 (1,7)
Kina 6,8 (6,6) 6,1 (6,1) 2,0 (5,7) 9,0 (5,9)
Norden 1,9 (1,9) 1,4 (1,5) -8,0 (2,0) 5,9 (1,7)
Baltikum 4,1 (4,2) 3,6 (3,4) -9,0 (2,2) 5,9 (2,5)
Världen (PPP) 3,6 (3,6) 3,0 (3,0) -3,3 (3,1) 5,7 (3,3)
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %        
Norge 1,3 (1,3) 1,2 (1,5) -6,1 (3,6) 5,0 (2,1)
Danmark 2,4 (2,4) 2,3 (2,1) -10,0 (1,8) 9,0 (1,5)
Finland 1,6 (1,7) 1,0 (1,6) -9,0 (1,5) 5,0 (1,5)
Estland 4,8 (4,8) 4,3 (3,8) -9,8 (2,0) 6,5 (2,6)
Lettland 4,3 (4,6) 2,2 (2,4) -9,0 (2,0) 5,0 (2,5)
Litauen 3,6 (3,6) 3,9 (3,6) -8,7 (2,5) 6,1 (2,4)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %        
BNP, faktisk 2,2 (2,2) 1,1 (1,1) -6,5 (1,1) 5,0 (1,7)
BNP, dagkorrigerad 2,3 (2,3) 1,1 (1,1) -6,7 (0,9) 4,9 (1,6)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 6,3 (6,3) 6,8 (6,8) 11,0 (7,3) 11,0 (7,4)
KPI 2,0 (2,0) 1,8 (1,8) 0,4 (1,5) 1,3 (1,6)
KPIF 2,1 (2,1) 1,7 (1,7) 0,3 (1,4) 1,3 (1,6)
Offentligt saldo (% av BNP) 0,8 (0,8) 0,5 (0,4) -7,5 (0,2) -5,2 (0,0)
Reporänta (dec) -0,25 (-0,25) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,17 (10,17) 10,46 (10,46) 10,35 (10,10) 10,00 (10,00)
  För mer information kontakta

Robert Bergqvist 070-4451404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 073-523 5287
Richard Falkenhäll 073-5935632
Per Hammarlund 076-038 9605
Olle Holmgren 070 -763 8079
Elisabet Kopelman 070-655 3017
Marcus Widén 070-639 1057

 
Presskontakt
Niklas Magnusson 070-763 9947

 
 

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 31 mars 2020 uppgick koncernens balansomslutning till 3 286 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 758 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv.

 

Bilaga