2019-11-27 08:30

SEB svarar på frågor om Uppdrag gransknings program

Nedan svarar SEB på ett antal påståenden i programmet Uppdrag granskning som sändes av Sveriges Television, SVT, den 27 november 2019.

Vad är bakgrunden till Uppdrag gransknings påståenden?

Uppdrag granskning har tittat på 194 namn som SEB fått ta del av. Namnen på SVT:s lista täcks i allt väsentligt av bankens egen analys där cirka 95 procent av kundrelationerna är avslutade. När SEB har upptäckt misstänkt aktivitet har detta rapporterats till relevant finanspolis. SEB arbetar löpande med att säkerställa att SEB:s kunder lever upp till bankens krav.

SEB:s förmåga att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkt finansiell brottslighet har förstärkts över tid. Regelverken har skärpts, medvetenheten har ökat och bankens rutiner, processer och system förbättrats. SEB gör sitt yttersta för att förhindra att banken blir utnyttjad för finansiell brottslighet. Däremot kan SEB inte garantera att banken varken har blivit eller kommer att bli utnyttjad.

Vad har SEB gjort historiskt i Baltikum för att minska risken för penningtvätt?

SEB har strukturerat och målmedvetet arbetat för att minska riskerna att utnyttjas för penningtvätt i Baltikum. Ett antal beslut och åtgärder har vidtagits kopplade till den kritik som banken fick från den estniska finansinspektionen 2006 och den information som nådde banken via en extern källa. Ett större antal kundrelationer avslutades i samband med detta. SEB har löpande avslutat kundrelationer samt rapporterat misstanke till relevant finanspolis. 

Även om banken har levt upp till regelverkens krav, kan vi med dagens kunskap konstatera att varken regelverk eller banksystemets förmåga varit tillräckligt effektiva för att hantera penningtvättsrisker historiskt. Regelverken har skärpts, medvetenheten har ökat och bankens rutiner, processer och system förbättrats. SEB gör sitt yttersta för att förhindra att banken blir utnyttjad för finansiell brottslighet. Däremot kan SEB inte garantera att banken varken har blivit eller kommer att bli utnyttjad.

Vad har ni tittat på i er egen genomgång av den baltiska verksamheten?

SEB:s samlade analys omfattar bankens kunder, transaktionsvolymer, processer, system och riskkultur under perioden 2008-2018, kompletterat med data från 2005-2007. Detta ligger också till grund för de uttalanden som banken har gjort. Analysen bekräftar att SEB sedan 2006 har tagit betydande steg för att minska risken att utnyttjas för penningtvätt i Baltikum. Vi kan samtidigt konstatera att både SEB och andra banker ständigt lever med riskerna som finansiell brottslighet innebär.

Hur ser SEB på så kallade non-resident-kunder? Det vill säga kunder som inte har sin hemvist i landet?

Den absoluta merparten av SEB:s kunder har sin hemvist i det land där de är kunder. SEB kan dock även acceptera kunder som inte har sin hemvist i landet, om det fortsatt finns en naturlig koppling dit. Kravet på en naturlig koppling till landet har funnits länge men har gradvis skärpts under åren. Banken har i flera omgångar sedan 2006 vidtagit aktiva åtgärder för att avsluta kundrelationer som inte varit i linje med bankens strategi.

Vad menar SEB med att banken inte blivit systematiskt utnyttjad för penningtvätt?

SEB:s samlade analys omfattar bankens kunder, transaktionsvolymer, processer, system och riskkultur under perioden 2008-2018, kompletterat med data från 2005-2007, och ligger till grund för de uttalanden banken har gjort. Vi har baserat bankens uttalanden på våra interna analyser och har kunnat konstatera att SEB inte har haft som affärsidé att attrahera kunder med högre risk för penningtvätt. Andelen av dessa kunder har varit begränsad och har minskat över åren genom aktiva beslut i banken. Även intjäningen från dessa kunder har varit mycket begränsad och fallande över tid.

SEB har gjort ett omfattande arbete med bankens riskkultur som inkluderar en hög standard för bolagsstyrning, regelefterlevnad och riskhantering, starka värderingar och kontinuerlig utbildning av alla medarbetare. Vi kan också se att SEB har agerat på de signaler vi fått från exempelvis myndigheter och att banken rapporterat misstänkt penningtvätt. Under de senaste tio åren har SEB i Baltikum rapporterat cirka 6.000 misstänkta fall till finanspolisen. I våra interna analyser har vi konstaterat att vi i vissa fall kunde ha rapporterat mer eller avlutat kundrelationer snabbare, men vi har inte funnit att vi haft systematiska brister. På det stora hela har banken haft fungerande system, rutiner och processer för att motverka penningtvätt och har en fallande trend i exponeringen mot dessa risker. Vi kan samtidigt konstatera att både SEB och andra banker ständigt lever med riskerna som finansiell brottslighet innebär.

Hur hanterade SEB informationen från Andrej Kozlov?

År 2006 fick SEB i Estland information från en extern källa, Andrej Kozlov, dåvarande vice riksbankschef i Ryssland. Detta, i kombination med kritik från den estniska finansinspektionen samma år, ledde till att SEB vidtog åtgärder och fattade ett antal beslut för att minska riskerna kopplade till penningtvätt. Ett större antal kundrelationer avslutades och misstanke anmäldes till finanspolisen.

SEB har vid flera tidigare tillfällen pekat på att den information banken fick från Andrej Kozlov 2006 var en bidragande faktor i bankens arbete för att stärka skyddet mot finansiell brottslighet och penningtvätt. 

Uppdrag granskning hävdar att SEB nu dras in det så kallade Magnitskijfallet, vad är det som gäller? 

SEB screenar kunder, verkliga huvudmän och transaktioner utifrån den så kallade Magnitskijlagen. SEB kan inte se att vi har haft några av bolagen som är stämplade som Magnitskij-bolag som kunder.

Uppdrag granskning har tittat på 194 namn som SEB fått ta del av. Namnen på SVT:s lista är sedan tidigare hanterade och cirka 95 procent av kundrelationerna är avslutade. När SEB har upptäckt misstänkt aktivitet har detta rapporterats till relevant finanspolis. I takt med att fler namn har blivit kända har SEB tagit in den informationen i det löpande arbete som banken bedriver för att förhindra finansiell brottslighet.

SEB:s vd säger i programmet att han inte kan se ”några röda flaggor”. Vad menar han med det?

Citaten kommer från presskonferensen för det tredje kvartalet 2018 där SEB:s vd Johan Torgeby beskriver hur banken samarbetar med myndigheterna mot penningtvätt.  Citaten om röda flaggor som Uppdrag granskning lyfter i programmet är tagna ur sitt sammanhang. För att förstå vad som ligger till grund för dessa behöver man gå tillbaka till SEB:s presentationer i samband med tredje kvartalsrapporten 2018. Det fullständiga citatet och sammanhanget är:

”Utöver det vi gör själva har vi externa myndigheter och en intern granskningsfunktion som vi kallar internal audit. I Estland har vi sedan 2008 gjort 21 penningtvättsrelaterade granskningar med estniska finansinspektionen och nio stycken oberoende interna granskningar och vi har inga röda flaggor.”

Vid den sedvanliga telefonkonferensen med analytiker efter presskonferensen, där Johan Torgeby alltid gör en kort summering av vad som sagts på presskonferensen, hänvisar Johan Torgeby tillbaka till den presentationen och fokuserar framförallt på frågan om situationen i SEB kan likställas med den i Danske Bank. Där säger han att han känner sig komfortabel med hur SEB har agerat från 2008 och framåt och inte ser några röda flaggor att oroa sig för i jämförelse med situationen i Danske Bank eller i förhållande till de myndighetsgranskningar som gjorts. Det fullständiga citatet och sammanhanget är:

“Okay. Then I think I could just address the Estonian money laundering and the cum-ex. I think I'll do a fairly short version of what we did this morning, and then you can just ask follow-up questions. But the short story on AML money laundering in Estonia is really driven about the general interest for parallels being searched for, subject to the Danske Bank situation. And I think most banks, including ourselves, and the 2 others in this part of the world who are active has gone out with similar data to say, it's really not for us to be worried about. So we feel very comfortable that what we've done from 2008 up until to-date doesn't have any real red flags we need to worry about in the comparison.”

Hela presentationen finns här: https://sebgroup.com/sv/investor-relations/rapporter-och-presentationer/finansiella-rapporter

Citatet om röda flaggor bör inte tas ur sitt sammanhang, utan ska ses i ljuset av SEB:s samlade kommunikation över tid i den här frågan.

Som bank har vi ett ansvar att löpande monitorera transaktionsmönster, och i detta arbete hittar vi ständigt avvikelser som vi hanterar och rapporterar till finanspolisen när det finns misstanke om penningtvätt. Att vi hittar dessa avvikelser är ett tecken på att SEB har fungerande system, rutiner och processer. De senaste tio åren har SEB i Baltikum anmält cirka 6 000 misstänkta fall till finanspolisen. Detta ska inte blandas ihop med att bli systematiskt utnyttjad för penningtvätt. Med grund i den omfattande analys vi gjort av bankens historia i Baltikum har vi inte kunnat se att SEB systematiskt har utnyttjats. Vi kan samtidigt konstatera att både SEB och andra banker ständigt lever med riskerna som finansiell brottslighet innebär.

SEB:s vd säger i programmet att SEB endast jobbar med sina hemmarknader och att era företagskunder måste komma från den del av världen där ni befinner er. Vad menar han med det?

Citatet kommer från presskonferensen för det tredje kvartalet 2018 där Johan Torgeby talar om bankens affärsmodell idag. Kravet på att kunder ska ha en naturlig koppling till landet har funnits länge men har gradvis skärpts under åren. SEB har i flera omgångar sedan 2006 vidtagit aktiva åtgärder för att avsluta kundrelationer som inte varit i linje med bankens strategi.

Det är också viktigt att notera att så kallade non-resident-kunder inte är att likställa med kunder som misstänks för penningtvätt. Med non-resident-kunder avses kunder som har sin hemvist i ett annat land – här inkluderas till exempel nordiska företag med filialer i Baltikum.

Här är Johan Torgebys fullständiga citat:

”SEB:s affärsmodell bygger på att endast ha kunder, våra företagskunder, i våra hemmamarknader. Och de är Sverige, Norge, Danmark, Finland, Baltikum, Tyskland och England. Så absoluta majoriteten av alla flöden vi gör, som inte är estniska, kommer från dotterbolag som finns i regionen med ett huvudbolag i någon av de länderna och det är det vi gör. Vi är också, till skillnad från några andra banker här, primärt en företagsbank vilket innebär att man har mer internationella flöden än om man är primärt en retail-bank eller en bank för privatpersoner som är mycket mer domestik i sin natur och det förklarar till stor del vissa skillnader.”

Mer information

Läs SEB:s tidigare pressmeddelanden om den här frågan:

Från den 15 november

Från den 19 november

Från den 26 november

Läs om hur SEB arbetar för att bekämpa penningtvätt