Bedragare ringer eller skickar sms och utger sig ofta för att vara från SEB, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Microsoft eller någon annan välkänd och trovärdig aktör. Det sker ofta sent på kvällen eller mitt i natten. Bedragarna försöker nästan alltid få situationen att verka brådskande och viktig.

De kan till exempel påstå att:

• de ska stoppa ett misstänkt bedrägeri på ditt konto eller kort
• de kan hjälpa dig att få tillbaka pengar som du har blivit lurad på
• de kan hjälpa dig med skatteåterbäring
• du har vunnit pengar
• en närstående är i fara och behöver din hjälp
• de kan hjälpa dig med bostadstillägg eller högre garantipension
• din dator har virus eller andra problem
• du behöver ladda ner ett program

Det bästa rådet är att avsluta samtalet eller sms-konversationen och aldrig lämna ut någon information. Om vi på banken faktiskt har upptäckt problem med ditt kort eller konto kan vi se det utan att du behöver logga in.

På internet, i sociala medier eller via telefon kan du få erbjudanden om investeringar som låter mycket lönsamma. Ofta presenteras de av påstridiga säljare, och det kan till exempel handla om kryptoinvesteringar där kända personer används i marknadsföringen utan att de har godkänt det. Ofta framställs erbjudandet som mycket brådskande.

Det bästa tipset är: om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, är det troligen det.

Seriösa företag får inte marknadsföra finansiella investeringar med överdrivna löften och ska alltid informera om riskerna. Bedragare gör sällan det. Lägg därför på luren eller rapportera annonsen.

Investera inte i något du inte förstår. Kontrollera också att företaget har tillstånd för sin verksamhet och att det inte finns med på Finansinspektionens varningslista.

Innan du lämnar personuppgifter eller annan viktig information på internet bör du kontrollera att anslutningen mellan webbläsaren och webbplatsens server är säker och krypterad.

Hur vet jag att anslutningen är säker?

Anslutningen är säker om det finns ett hänglås i webbläsaren eller om webbadressen börjar med https.

Ett låst hänglås visar att webbplatsen har en krypterad anslutning. Du kan klicka på hänglåset för att kontrollera certifikatet innan du loggar in. Om hänglåset saknas eller är öppet saknas kryptering.

Med hjälp av skadlig kod, som virus eller trojaner, kan bedragare ta kontroll över din dator eller se vad du gör på den. Informationen kan sedan användas i brottsligt syfte. Du kan också styras till falska webbsidor även om du har skrivit in rätt webbadress.

Klicka därför inte på länkar som du är osäker på. Se också till att uppdatera programvara, brandväggar och virusskydd regelbundet.

Om din dator infekteras av virus riskerar du att förlora viktig information eller att obehöriga får tillgång till den. Det kan också bli kostsamt att återställa datorn.

Se därför till att din dator har virusskydd. På moderna datorer ingår det ofta i standardprogramvaran. Kontrollera att virusskyddet är aktiverat och uppdateras löpande.

Vi rekommenderar att du inte använder offentliga datorer för privata ärenden, till exempel bankärenden. Om du ändå behöver använda en offentlig dator, till exempel på ett bibliotek eller internetkafé, ska du vara extra försiktig.

• Logga bara in på våra banktjänster om webbläsaren visar en krypterad anslutning.
• Lämna inte personuppgifter, kortuppgifter eller kontonummer på en webbplats som inte är säker.
• Kom ihåg att logga ut – både från webbplatsen och från datorn du har använt.

• Tänk efter innan du öppnar länkar som du inte känner igen.
• Var försiktig med bilagor i mejl och kontrollera dem alltid med virusskydd.

• Se till att du har en fungerande och uppdaterad brandvägg.
• Uppdatera operativsystem och webbläsare ofta på dator, surfplatta och mobil.
• Säkerhetskopiera värdefull information, gärna på en extern enhet som inte alltid är ansluten.
• Undvik att ladda ner bilder, filmer, spel, program och appar från okända webbplatser.
• Kom ihåg att SEB och andra banker aldrig ber dig att uppdatera koder, lösenord, kortnummer eller liknande kundinformation via internet eller mejl.
• Var extra uppmärksam om en webbplats plötsligt ser annorlunda ut eller om du ombeds lämna känslig information.
• Skydda alltid dator, mobil och surfplatta med lösenord eller säkerhetskod.
• Lås alltid dina enheter när du lämnar dem utan uppsikt.

Skimming innebär att bedragare kopierar information från magnetremsan på ett bankkort, kreditkort eller betalkort. Med informationen kan de skapa ett nytt kort och använda det för betalningar i ditt namn. Koden fångas ofta upp med hjälp av dolda kameror nära betalterminaler eller uttagsautomater.

Skimming kan ske där kort används och där magnetremsan kan läsas av. Dölj alltid din kod genom att täcka knappsatsen med handen.

En bedragare kan bevaka dig när du använder en uttagsautomat för att komma åt din fyrsiffriga kod och sedan stjäla ditt kort. Skydda koden genom att alltid täcka knappsatsen med handen.

Om du säljer något på nätet och köparen inte bor i Sverige kan betalning ske med check. Förfalskade checkar förekommer. Undvik därför den betalningsmetoden om du inte redan känner köparen.

Antalet unga som utnyttjas som penningmålvakter ökar. Kriminella använder unga personer som lockas eller tvingas att ta emot, flytta, ta ut eller föra över pengar via sina bankkonton.

Det kan verka enkelt och gå snabbt att föra över pengar, men att agera penningmålvakt är brottsligt och kan få allvarliga konsekvenser.

Så skyddar du dig från att utnyttjas som penningmålvakt

• Låt aldrig någon annan använda ditt bankkonto för att sätta in, föra över eller ta ut pengar. Fundera på vems pengar det är och vad de ska användas till.
• Var misstänksam mot “jobberbjudanden” som lovar snabba pengar och stora vinster utan krav på tidigare erfarenhet.
• Lämna inte ut personnummer eller bankuppgifter.