Brist på rent vatten – en utmaning

Efterfrågan på rent vatten globalt ökar snabbt. Samtidigt utmanas vattenförsörjningen av föroreningar, klimatförändringar och ineffektivt användande.

Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden och en förutsättning för världens livsmedels- och energiproduktion. Allt vi använder, har på oss, säljer eller äter kräver vatten för att tillverkas, så vi har en mycket utmanande situation.

Hur knappa är globala vattenresurser?

Global vattenkonsumtion har ökat sju gånger de senaste hundra åren. Enligt prognoser från Världsbanken kommer efterfrågan att öka med cirka 40 procent till 2030. Då kommer efterfrågan att vara cirka 3000 miljarder kubikmeter per år större än utbudet, om utvecklingen fortsätter i oförändrad takt. Nära hälften av världens befolkning riskerar att behöva leva under förhållanden där vatten är en bristvara. Det finns inget substitut till vatten, men lyckligtvis finns lösningar på denna gigantiska utmaning.

Den allmänna uppfattningen i den del av den utvecklade världen där vi befinner oss är att det alltid finns tillgång till rent vatten, vi tar det ofta för givet. Men hur ser verkligheten ut?

Betraktar vi en jordglob är det lätt att dra slutsatsen att vatten finns i nästintill obegränsad mängd. Jordens yta är till 70 procent täckt av vatten. Totalt finns det cirka 1400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden och så kommer det fortsätta att vara. Vatten kan frysa eller förångas, men finns ändå kvar på planeten.

Då 97 procent av vattnet är saltvatten och ytterligare två procent är fast i polarisarna innebär det att vi måste leva av 1 procent av total vattenmängd. Av denna 1 procent befinner sig en stor del under marken, till exempel i underjordiska sjöar. Det gör det i många fall svårt och dyrt att komma åt, vilket är en viktig förklaring till varför mänskligheten genom historien har bosatt sig nära sjöar och floder.

Vi har idag bättre tekniker för att komma åt grundvatten, men detta vatten har tagit tusentals år att bilda och det kommer att ta tusentals år att fylla upp igen så det är viktigt att vi hushållar med det. Grundvattentillgången har minskat till följd av att cirka 20 procent av dessa reserver har överexploaterats.

En minskad yta av våtmarker har dessutom försämrat kapaciteten för ekosystemet att rena vatten. Färskt vatten är en förnyelsebar, men ändlig resurs. Allt eftersom befolkningen växer sätts dessa begränsade resurser under press. På många platser världen förbrukar vi mer vatten än vad jorden, på grund av naturliga begränsningar, kan tillhandahålla.

I teorin finns det tillräckligt med färskvatten för att på ett hållbart sätt möta behoven. Men i praktiken är resurserna väldigt ojämnt fördelade; 10 länder sitter på 60 procent av resurserna, varav Brasilien och Ryssland är störst.

Kraftigt stigande efterfrågan på bristvara

Tyvärr är det redan brist på vatten i världen. 844 miljoner människor saknar tillgång till rent dricksvatten. Dessutom har 2,3 miljarder människor inte tillgång till grundläggande infrastruktur för avloppshantering. Befolkningstillväxten, som för närvarande ligger på cirka 80 miljoner människor per år, är en av de viktigaste anledningarna. Att en växande andel av befolkningen dessutom äter mer kött gör ekvationen än mer utmanande. Industrialiseringen har dessutom lett till en konstant och kraftigt stigande efterfrågan på vatten, vilket inte är långsiktigt hållbart.

En procent av världens vatten är användbart

Jordens yta är till två tredjedelar täckt av vatten men endast cirka en procent är användbar till människors behov. 97 procent är saltvatten och av resterande är cirka två tredjedelar låst i glaciärer.

Jordbruket konsumerar mest

Med modern teknik odlar vi grödor på platser där de inte naturligt kan växa, vilket förvisso har gjort det möjligt att tillgodose en ständigt växande efterfrågan på dessa grödor, men denna ohållbara vattenintensiva odling gör att många närliggande miljöer förstörs. Vattendrag och sjöar töms och grundvattennivån sjunker. Miljön kring odlingsmarkerna förorenas dessutom av den omfattande användningen av bekämpningsmedel.

Jordbrukssektorn står för cirka 70 procent av vattenförbrukningen globalt och över 90 procent i världens minst utvecklade länder. Enligt prognoser kommer sektorn om 30 år, 2050, att behöva producera 60 procent mer mat globalt och 100 procent mer i utvecklingsländerna. De grödor som slukar mest vatten är bomull, ris, sockerrör och vete. Även köttproduktionen kräver mycket vatten, i genomsnitt 15 000 liter vatten per kilo kött.

Bomull, som är mycket vattenkrävande, står idag för nästan hälften av världens textilproduktion. Sveriges import av bomullskläder kräver 100 000 liter vatten per svensk och år. Det går åt cirka 2 700 liter vatten för att odla bomullen till en enda T-shirt.

Aralsjön som ligger mellan Kazakstan och Uzbekistan var för 40 år sedan jordens fjärde största insjö. Bomull är en viktig inkomstkälla för området, men har också blivit en stor miljöbov och gjort att sjöns volym har minskat med 75 procent.

Ökande behov väntas ge vattenbrist

Den största andelen vatten används fortfarande inom jordbruket. Efterfrågan på vatten väntas öka med ca 40 procent från år 2015 till 2030 och då ha ett utbudsunderskott på omkring 3000 miljarder kubikmeter per år.

Industrin en annan storkonsument

Industrin står för cirka 22 procent av global vattenförbrukning. OECD:s prognos är att efterfrågan från industrin kommer att vara fyra gånger så stor 2050 jämfört med vid millennieskiftet. Vatten används som råvara, men även för rengöring, samt för att värma och kyla vid energiproduktion. Cirka 75 procent av industrins förbrukning sker i samband med energiframställning.

Vårt vattenfotavtryck

Människor behöver några tiotal liter vatten för sina dagliga behov, t ex dricka och hålla oss rena. På planeten totalt representerar detta cirka 8 procent av färskvattenanvändningen. Vår indirekta vattenförbrukning är ofantligt mycket större. Vattenfotavtrycket är ett sätt att uttrycka indirekt förbrukning och innefattar allt vatten som krävs för att en produkt eller tjänst ska kunna konsumeras. Det är ett sätt att hjälpa oss förstå hur val av produktion och konsumtion påverkar världens naturtillgångar.

I Sverige är genomsnittligt vattenfotavtryck nästan 6 000 liter per person och dag, motsvarande cirka 40 medelstora badkar. Det ger ett årsavtryck på drygt 2 000 kubikmeter. Avtrycket för en amerikansk medborgare är cirka 2 840 kubikmeter vatten per år och motsvarande siffra för en japan är 1 380 kubikmeter Enligt waterfootprint.org är det globala genomsnittet 5 000 liter, men det är stor variation beroende på var du bor och vad du äter, från 1 500 liter till 10 000 liter per dag.

Hur kan vi nå balans mellan utbud och efterfrågan?

Det finns tillräckligt med vatten globalt för att möta världens behov, men inte utan dramatiska förändringar kopplat till hur vi använder, hanterar och fördelar utbudet.

Öka andelen vatten som används till tänkt syfte

Till att börja med borde vi se till att allt vatten används som det var tänkt, vilket tyvärr är långt från dagens verklighet. Förlorat vatten (water loss eller non-revenue-water, NRW) är ett betydande problem världen över. Det uppstår till exempel till följd av läckage eller via stöld. Så mycket som två tredjedelar förloras i låg- och medelinkomstländer. I Asien går cirka 30 procent av vattnet förlorat i städerna och i vissa delar av landsbygden hela 65 procent.

Även i utvecklade delar av världen går mycket vatten förlorat, till följd av läckage i dålig infrastruktur. På vissa håll i Europa är siffran hela 50 procent. American Society of Civil Engineers uppskattade 2014 att cirka 15 procent av allt dricksvatten gick till spillo i USA på grund av läckage. I Mexiko City läcker i dagsläget 42 procent av dricksvattnet ut, samtidigt som staden står inför en vattenkris.

Infrastrukturförbättringar på gång

Andelen förlorat vatten på grund av läckage kan tyckas onödigt, och det läggs också mycket resurser på infrastruktur för vatten, och mer är på gång. Med tanke på bristen på infrastruktur och skicket på befintlig sådan krävs dock stora insatser. Under perioden 2010-2030 väntas det inom OECD spenderas över 1,8 biljoner amerikanska dollar på detta område, dubbelt så mycket som på infrastruktur för elektricitet, vägar och järnvägar tillsammans, frågan är om det är tillräckligt?

Ät mat som kräver mindre vatten

Enligt FAO Aquastat (vattenstatistik från FN:s organ för mat och jordbruk) behövs 1 000 gånger mer vatten för att mätta en befolkning med jordbruksprodukter än för att släcka deras törst. Globalt väntas behovet av mat ha stigit med 70 procent till 2050. Det är utmanande för våra vattenresurser, men vad vi äter gör stor skillnad. Det går åt cirka 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött, jämfört med 1 500 liter för ett kilo spannmål.

Vattenbehandling, rening och återanvändning

Globalt återvinns en förvånande liten del av allt vatten. Med vattenbehandling menas processer med syfte att göra vatten användbart för olika ändamål, allt från dricksvatten till industriproduktion. Återanvändandet av vatten står för endast 2,4 procent av global vattenanvändning enligt FAO Aquastat.

Det kan enligt FN vara så att över 80 procent av avloppsvattnet från hushållen globalt hamnar i floder och hav utan någon behandling överhuvudtaget. En lågt hängande frukt att plocka. Med rätt teknik borde andelen som återanvänds öka snabbt och mycket.

Mikronedsmutsning är tyvärr en biprodukt från vårt bekväma samhälle. Små kemiska och biologiska partiklar används i miljontals produkter som produceras i utvecklade ekonomier. Läkemedel, personliga hygienartiklar samt renhållningsmedel är exempel på produkter som orsakar denna nedsmutsning, men även avloppsvatten från industrier som tillverkar textilier, bildäck, färg och plast. Lyckligtvis finns kostnadseffektiva lösningar även på detta problem, men äldre reningsprocesser måste uppdateras.

Hur kan man skapa mer användbart vatten?

Som nämndes tidigare är den totala mängden vatten på jorden konstant och 97 procent är saltvatten. Det finns tekniker för att avsalta vatten och därmed öka andelen som kan nyttjas för människors behov. Användandet av denna metod ökar, framför allt sedan 2010 och främst i Mellanöstern. I över 150 länder avsaltar man nu vatten. Trots mycket stora framsteg de senaste 50 åren och trots att energiförbrukningen nu är en tiondel av vad den var 1970 är avsaltning fortfarande energikrävande och står för 60 procent av kostnaderna i avsaltningsprocessen. Kostnaden har begränsat användningen, men potentialen är stor.

Användandet av metoden har ökat, men det är ändå bara omkring en procent av världens befolkning som är beroende av avsaltat vatten för sina dagliga behov enligt GWI (Global Water Intelligence). Israel sticker ut med att hela 40 procent av vattnet som används för hushållsbruk är avsaltat havsvatten. Vid högre pris på vatten skulle denna metod användas i större utsträckning, men då skulle allt som innehåller vatten också bli dyrare och leda till andra problem.

Energilösningar med lägre vattenbehov

Av total global vattenförbrukning står energiproduktionen för cirka 15 procent och väntas stiga, drivet av ökad efterfrågan på energi, samt den kraftiga ökningen av okonventionella energikällor som till exempel skifferolja. Skifferolja kräver mycket vatten samtidigt som 50 procent av aktuella gruvor utvinns i regioner i USA med hög eller mycket hög vattenknapphet. (Källa: CERES 2014).

Hög global befolkningstillväxt

Världens befolkning förväntas ha mer än åttafaldigats 2050 jämfört med 1900. Detta är en viktigaste anledningen till den ökande bristen på rent vatten.

Värmekraftverk representerar cirka 80 procent av global elproduktion och nedkylning av dessa står för 42 procent av färskvattenförbrukningen inom EU och nästan 50 procent i USA. Värmekraftverk är ett samlingsbegrepp för de kraftverk som använder värme för att producera elektrisk energi. Ur ett vattenperspektiv är solenergi och vindkraft de mest effektiva idag tillgängliga energikällorna. De kräver endast en tiondel så mycket vatten som kärnkraftverk för en enhet el och en sjättedel jämfört med ett kolkraftverk.

Mer effektiv vattenanvändning

Vi måste bli bättre på att hushålla med våra knappa vattenresurser. Vi odlar till exempel grödor på platser där de inte kan växa naturligt. I södra Kalifornien används över 7,5 biljoner liter vatten om året för att odla alfalfa-groddar. Vatten till detta hämtas från Coloradofloden tiotals mil bort, vilket gör att priset odlarna betalar för vattnet inte ens täcker leveranskostnaden. Ett mer effektivt sätt att vattna grödor är genom mikrobevattning, som innebär att man endast vattnar exakt där vattnet behövs, till exempel rötterna på en gröda. Det tas också fram grödor som kräver mindre vatten och till och med är resistenta mot torka.

Vattenhushållning i hem och företag

Ett sätt att minska vattenanvändningen är att förnya dina vitvaror. Enligt American Water Works Association skulle inomhusförbrukningen av vatten kunna minska med 35-70 procent med effektivare utrustning såsom duschar, toaletter, tvättmaskiner med mera.

Trots stora förbättringar hade endast cirka 60 procent av världens 250 största företag 2014 någon långsiktig strategi för hur de ska hantera utmaningarna med allt större vattenbrist. Man kan anta att frågan har hamnat betydligt längre upp på företagens agendor nu.

Ökad medvetenhet leder till förändring

Även om inte priset på vatten indikerar att det är en livsnödvändig vara som får människor att hushålla effektivt med den, kan kunskap kraftigt påverka våra beteenden. Ett imponerande exempel är Kapstaden. Bristen på vatten blev alltmer akut och man började prata om "Day zero", den dag då vattnet stängs av och det inte längre kommer något ur kranarna. Datumet bestämdes till 12 april 2018. Det faktum att man började kommunicera kring detta och att det fanns ett bestämt datum fick människor att kraftigt ändra sina beteenden.

Det ledde till att datumet för Day zero flyttades fram ett antal gånger och är nu skjutet på obestämd framtid. Resultatet blev ändå att staden under första delen av 2018 hade halverat sin förbrukning jämfört med 4 år tidigare.

Inom några årtionden kommer städer som Sao Paulo, Melbourne, London, Peking, Tokyo, Barcelona och Mexiko City att nå "Day zero" om inte vattenförbrukningen ändras radikalt.

Borde vatten vara dyrare?

Många ser vatten som en billig vara som knappt påverkas av marknadskrafter eller brist. Det har lett till ineffektivt överanvändande. Exempelvis motsvarar vattenintäkterna i New Delhi endast 20 procent av vad som spenderas för att tillhandahålla vattnet. Högre vattenpriser skulle öka incitamenten för ett mer effektivt användande och förbättra ekonomin i vattensektorn. FN klargjorde 2010 att tillgång till rent vatten och sanitär utrustning är en mänsklig rättighet. Det är också ett av FN:s 17 globala mål till år 2030. Det blir en utmaning att prissätta en värdefull och begränsad resurs och samtidigt ge alla tillgång till den.

Lyckligtvis visar exemplet från Kapstaden att medvetenhet om vattens värde och begränsade utbud kan räcka för att få till ett dramatiskt förändrat beteende.

För investerare erbjuds stora möjligheter

För den som vill investera i detta tema finns stora möjligheter. Inom samtliga områden finns företag som är mer eller mindre fokuserade på dessa utmaningar. Olika reningsmetoder som krävs för återanvändande av vatten, förbättrad infrastruktur, nya tekniker för att upptäcka och hitta läckor, avsaltning, vatteneffektiva bevattningsmetoder, mer vatteneffektiva produkter och vatteneffektiva energikällor är några exempel.