2020-01-21 07:00

Nordic Outlook: Kortsiktig lättnad men långsiktiga risker

Sverige: Tillväxt under trend – stigande arbetslöshet och räntepaus

Världsekonomin ser ut att ha stått emot fjolårets industrisvacka. Tillväxten växlar upp försiktigt men kvarstående politisk osäkerhet och utbudsrestriktioner dämpar kraften i uppgången. Central­bankssignaler om låga räntor under lång tid ger stöd men reser också frågor kring långsiktiga risker med skulduppbyggnad och upptrissade tillgångspriser. Finanspolitiken kan spela en ökad roll men stela ramverk och svaga statsfinanser gör att stimulansdosen ändå blir försiktig. I Sverige tyder sentimentsindikatorer på svag eller t o m fallande BNP i slutet av 2019 och början av 2020. Åter­hämtning för hushållens konsumtion och vändning för bostadsbyggandet talar dock för att BNP fortsätter växa under 2020. Tillväxten stärks 2021 när Sverige följer med internationell konjunktur uppåt. Fortsatt stark befolkningstillväxt bidrar till stigande arbetslöshet det närmaste året. Riks­banken håller räntan oförändrad trots en inflation som faller ytterligare under målet.

Pressmeddelande
Stockholm 21 januari 2020

Global tillväxt accelererar försiktigt efter botten 2019

Feds räntesänkningar och minskade handelsrisker i spåren av framstegen mellan USA och Kina har fått optimismen att återvända på finansiella marknader. Industrikonjunkturen visar tecken på att bottna ur med små positiva ”metkrokar” i indikatorer. Den inhemska efterfrågan har förblivit motstånds­kraftig i de flesta länder med stöd av starka arbetsmarknader. Det har lagt en stabilare grund för tillväxten fram­över. SEB:s ekonomer spår att global BNP-tillväxt ökar från 3,0 procent 2019 till 3,1 respektive 3,3 procent för 2020 och 2021, marginellt bättre än prognosen i november. Återhämtning för tillväxt­ekonomierna (Emerging Markets) är främsta skälet till acceleration när stora ekonomier som Indien, Ryssland, Brasilien och Turkiet växlar upp medan Kina fortsätter att bromsa. Bättre världshandel ger också stöd för exporten i t ex Europa 2021. Global tillväxt ser av flera skäl ändå ut att bli lägre än genom­snittet de senaste decennierna. Många EM-ekonomier har nått en mognadsgrad som gör det svårt att hålla uppe tidigare höga trend­tillväxt. I utvecklade ekonomier flyttar en arbets­löshet på lägsta nivån på 40-50 år fokus till utbudshinder när nedåtriskerna för efterfrågan minskar. Utsikterna för ytterligare upp­gång i förvärvs­frekvensen i USA och sänkt jämvikts­arbets­löshet i euroområdet, med reformer i t ex Frankrike och Spanien, ger dock möjlighet att förlänga cykeln ytterligare. Politiska osäkerhets­faktorer kvarstår också med frågetecken kring USA:s och Kinas handel efter framgångarna med Fas1-avtalet och för EU:s handel med både USA och Stor­britannien. Därtill kommer ökade spänningar mellan USA och Iran. Inblandade parter har dock i samtliga fall starka skäl att undvika en eskalering.

Utdragen period med låga räntor reser nya frågor

Centralbankerna fortsätter att stötta ekonomierna i rådande låginflationsmiljö. Utrymmet för nya ändringar är dock inte stort. Ökade insikter om minusräntans avigsidor har höjt tröskeln för ytterligare stimulanser i t ex euroområdet. Signaler från tongivande centralbanker om att acceptera en viss ”over­shooting” efter lång period med inflationstakter under målet innebär samtidigt att tröskeln till höjningar är hög. Finanspolitiken väntas i denna miljö spela en ökad roll med satsningar på t ex infra­struktur, klimat och utbildning. I praktiken väntas stimulansdosen ändå bli begränsad med redan höga underskott i USA och stela ramverk i Europa. En utdragen period med låga räntor reser samtidigt frågor kring långsiktiga risker med skulduppbyggnad och upptrissade tillgångspriser den dag som under­liggande förhållande rörande t ex inflation och räntor kan förändras. I särskilda temaartiklar behandlas utrymmet för finans­politiken, höga skulder i Kina och USA, börsvärdering samt behovet av innovationer för en hållbar energi.

Brantare räntekurvor, svagare dollar i ljusare riskklimat och högre börs

Obligationsräntorna har stabiliserats en bit över tidigare bottennivåer. I rådande låginflationsmiljö har centralbankerna en asymmetrisk reaktionsfunktion där sänkningar är närmare till hands än höjningar. Det pressar ned korta räntor och leder till en brantning av räntekurvorna. Prognosen om ännu en Fed-sänkning i höst bidrar dock till tillfällig nedgång i långa USA-räntor. I slutet av perioden handlas 10-åriga USA-räntor strax över 2,00 procent medan tyska långräntor ligger strax över noll. Bättre riskklimat med positiva tillväxtsignaler och handelsframsteg gör att de dollarpositiva drivkrafterna klingar av. Att dollarn långsiktigt är övervärderad bidrar till en gradvis försvagning och EUR/USD stiger till 1,20 i slutet av 2021. Lite bättre tillväxt och ultralåga räntor ger stöd för högvärderade börser. Huvudscenariot är en svagt positiv avkastning med god utveckling för både cykliska industribolag och strukturellt gynnade tillväxtbolag inom digitalisering och hållbarhet.

Nordisk tillväxt bromsar in, fördröjd negativ global effekt på Baltikum

Norsk ekonomi ser ut att ha toppat hösten 2019. Fastlandsekonomin vänder ned mot trend när olje­investeringarna faller och efterfrågan från denna sektor avtar. Fastlands-BNP växlar ned från 2,5 procent till 2,0 respektive 1,8 procent 2020 och 2021. Svag NOK får inflationen att stiga över målet i år men ökade omvärldsrisker, långsammare inhemsk ekonomi och minskad risk för finansiell stabilitet gör att Norges Bank ligger still på 1,50 procent. Dansk ekonomi växer snabbare än euro­området, med stöd av stark sysselsättningstillväxt och hyfsad privat konsumtion, men bromsar ändå gradvis in från drygt 2 procent i fjol till 1,5 procent 2021. Bättre konsumtion och export av tjänster höll uppe finsk tillväxt i fjol och tillväxten planar ut runt 1,5 procent med stöd av något bättre omvärlds­konjunktur.

De baltiska ekonomierna börjar nu med eftersläpning påverkas av fjolårets globala nedgång, med lägre industriproduktion och svagare efterfrågan på transporter. Trots lägre tillväxt kvarstår relativt strama arbetsmarknader och hög lönetillväxt. Litauens BNP-tillväxt mattas från drygt 3,5 procent i fjol till runt 2,5 procent 2020 och 2021. I Lettland följs en tillfällig svacka på 2,0 procent i år av ny acceleration till 2,5 procent 2021. Estland bromsar in från 3,8 procent till 2,0 respektive 2,6 procent 2020 och 2021.

Sverige: Tillväxt under trend, stigande arbetslöshet och räntepaus

Trots vissa tecken på stabilisering tyder sentimentsindikatorer på att BNP var svag eller t o m föll i slutet av 2019 och början av 2020. Svagheten är tydligast för industrin medan inhemska sektorer visar tecken på en viss återhämtning; mest markant i detaljhandeln och byggsektorn. Framstegen i handelsförhand­lin­garna mellan USA och Kina talar för att industrisentimentet vänder uppåt de närmaste månaderna. BNP-prognosen för 2020 justeras därför ned endast marginellt till 1,1 procent (1,2 procent i november) För 2021 är prognosen om en BNP-tillväxt på 1,7 procent oförändrad. På lite längre sikt finns potential på uppsidan. Utbudsrestriktioner på arbetsmarknaden är mer avlägsna än i jämförbara länder. Kronan är svag och starka statsfinanser ger utrymme för ökade finanspolitiska stimulanser. Mycket talar för höjda statsbidrag till kommuner redan i vårbudgeten. Stram tolkning av finanspolitiska ramverket samt lås­ningar i januari­avtalet verkar dock tillbakahållande.

Svensk industri visade länge motståndskraft mot svagare omvärld, framförallt i Tyskland. Efter ett rejält fall ligger PMI-indikatorn nu klart under tillväxtgränsen 50. Det har satt spår i tydliga nedgångar för industriproduktion och varuexport under hösten. Tendenser till återhämtning för internationell industri talar dock för att nedgången blir kortvarig och redan andra kvartalet väntas exporten börja växa igen.

Maskininvesteringarna har vänt ner medan bostadsinvesteringarna närmar sig en botten. Under 2020 räknar vi med en försiktig uppgång för påbörjade husbyggen, vilket leder till svagt stigande bostads­investeringar under 2021. Hög efterfrågan på vård och skola gör att uppgången i offentliga investe­ringar fortsätter om än i något långsammare takt. Nedgången i totala investeringar stannar därmed vid 2,0 respektive 1,0 procent 2019 och 2020 för att stiga med 2 procent 2021. 

Hushållens konsumtion påbörjade en svagt fallande trend i mitten av 2018, men vände upp från och med andra kvartalet i fjol. Utsikterna framöver är blandade. Stigande sysselsättning och högre reallöner samt i viss mån sänkta skatter ger stöd. Detsamma gäller rekordstort sparande och ökande tillgångs­priser, även på bostäder. Tydligt svagare arbetsmarknad har dock fått hushållsförtroendet att vackla. Det är dock framförallt den allmänna situationen som oroar medan förtroendet för egen ekonomi återhämtat sig. Vi räknar med en gradvis uppgång i konsumtionen med 1,3 respektive 1,7 procent under 2020 och 2021. Den offentliga sektorns konsumtion mattas men får stöd av stark efterfrågan på offentliga tjänster och prognosen om ökade statsbidrag. 

Arbetsmarknaden har kylts av ordentligt. Sysselsättningen fortsätter visserligen att öka men inte i tillräcklig takt för att matcha ett stigande utbud i spåren av såväl stigande förvärvsfrekvens som snabb befolkningsökning. Prognosen är att sysselsättningen växer med knappt en halv procent i år och att arbetslösheten stiger till 7,4 procent i slutet av 2020 för att sedan plana ut på den nivån.  Svenska löner har avvikit från det internationella mönstret med en mycket jämn ökningstakt på ca 2,5 procent och väntas bara accelerera måttligt till 2,6 procent 2020 och 3 procent år 2021. Pågående avtalsrörelse väntas leda till en mindre uppväxling jämfört med den förra avtalsrörelsen 2017. 

Inflationen ligger under målet trots svag krona. Fallande elpriser samt sänkta nätavgifter väntas pressa tillbaka KPIF-inflationen ned mot 1 procent under det närmaste halvåret innan den vänder upp till drygt 1,5 procent under 2021. KPIF exklusive energi ligger kvar strax under 2 procent de närmaste månaderna för att sedan falla tillbaka mot 1,5 procent när växelkurseffekterna avtar. Efter höjningen till noll procent i december signalerar Riksbankens majoritet oförändrad ränta till mitten av 2022. Ökad acceptans för att överskrida inflationsmålet tyder på att det kommer att krävas mycket stora överraskningar på uppsidan för inflationen för att räntan ska höjas. Decemberhöjningen, som skedde trots stigande arbetslöshet och inflation under målet, talar samtidigt för att tröskeln för att återvända till minusränta är hög. Vi ser högre sannolikhet för mer stimulans än för normalisering, men huvudscenariot är en långvarig paus för reporäntan vid nollan. Riksbankens höjning i december tog bort ytterligare en negativ faktor för kronan. Något mer positiv omvärldsmiljö talar för att kronan kan fortsätta att stärkas med EUR/SEK som faller till 10,00 i slutet av 2021.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO november 2019)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2018 2019 2020 2021
USA 2,9 (2,9) 2,3 (2,2) 1,8 (1,7) 1,9 (1,9)
Euroområdet 1,9 (1,9) 1,2 (1,0) 1,1 (1,1) 1,2 (1,3)
Storbritannien 1,4 (1,4) 1,3 (1,3) 1,0 (1,4) 1,1 (1,5)
Japan 0,3 (0,8) 1,2 (1,2) 0,9 (0,7) 0,6 (0,5)
OECD 2,3 (2,3) 1,7 (1,6) 1,6 (1,4) 1,7 (1,6)
Kina 6,6 (6,6) 6,1 (6,1) 5,7 (5,7) 5,9 (5,9)
Norden 1,9 (1,8) 1,5 (1,6) 2,0 (1,9) 1,7 (1,8)
Baltikum 4,2 (4,2) 3,4 (3,4) 2,2 (2,3) 2,5 (2,4)
Världen (PPP) 3,6 (3,6) 3,0 (2,9) 3,1 (3,0) 3,3 (3,3)
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %        
Norge 1,3 (1,3) 1,5 (2,3) 3,6 (3,2) 2,1 (2,1)
Danmark 2,4 (2,4) 2,1 (2,1) 1,8 (1,6) 1,5 (1,5)
Finland 1,7 (1,7) 1,6 (1,2) 1,5 (1,6) 1,5 (1,6)
Estland 4,8 (4,8) 3,8 (3,2) 2,0 (2,0) 2,6 (2,6)
Lettland 4,6 (4,6) 2,4 (2,4) 2,0 (2,0) 2,5 (2,5)
Litauen 3,6 (3,6) 3,6 (3,6) 2,5 (2,4) 2,4 (2,5)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %        
BNP, faktisk 2,2 (2,4) 1,1 (1,2) 1,1 (1,2) 1,7 (1,7)
BNP, dagkorrigerad 2,3 (2,5) 1,1 (1,2) 0,9 (1,0) 1,6 (1,6)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 6,3 (6,3) 6,8 (6,7) 7,3 (7,2) 7,4 (7,4)
KPI 2,0 (2,0) 1,8 (1,8) 1,5 (1,6) 1,6 (1,6)
KPIF 2,1 (2,1) 1,7 (1,7) 1,4 (1,5) 1,6 (1,6)
Offentligt saldo (% av BNP) 0,8 (0,8) 0,4 (0,3) 0,2 (0,2) 0,0 (0,0)
Reporänta (dec) -0,25 (-0,25) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,17 (10,17) 10,46 (10,50) 10,10 (10,20) 10,00 (10,00)
  För mer information kontakta

Robert Bergqvist 070-4451404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 073-523 5287
Richard Falkenhäll 073-5935632
Per Hammarlund 076-038 9605
Olle Holmgren 070 -763 8079
Elisabet Kopelman 070-655 3017
Marcus Widén 070-639 1057

 
Presskontakt
Frank Hojem 070-763 9947

 
 

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 30 juni 2018 uppgick koncernens balansomslutning till 2 818 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 838 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv.

 

Bilaga