2019-08-27 07:00

Nordic Outlook: Dämpad global tillväxt i extrem räntemiljö

Pressmeddelande
Stockholm 27 september 2019

Nordic Outlook: Dämpad global tillväxt i extrem räntemiljö

Sverige: Riksbanken ligger still trots låg inflation

Global ekonomi präglas av påtagligt dyster räntemarknad och ökad osäkerhet från handel och geopolitik. Utdragen svacka i industrin och upptrappat handelskrig får global tillväxt att växla ned från nära fyra procent 2018 till dryga tre under perioden 2019-2021. Huvudscenariot är ändå att en tydlig recession undviks. Måttlig skuldsättning minskar spridningsriskerna från svag industri till övrig ekonomi. Låg inflation ger centralbanker utrymme att stimulera och Feds sänkningar minskar risken för policymisstag. Svensk ekonomi är på väg in i en lugnare tillväxtfas trots stöd från både penning- och finanspolitik. Arbetslösheten stiger till 7 procent i slutet av 2020 och för första gången på länge drivs uppgången av svag sysselsättning och inte av ökat arbetskraftsdeltagande. Svag konjunktur, låg inflation och än mer expansiv politik från ECB och Fed gör att Riksbanken tvingas backa från höjningsplanerna. EUR/SEK går mot 11,00 i slutet av 2019.

Ökade globala nedåtrisker från handelskriget men recession undviks

Finansiella marknader har präglats av stor dramatik de senaste månaderna. Det gäller inte minst den radikala omprisningen på obligationsmarknaden. Utvecklingen i den reala ekonomin har dock varit betydligt mindre dramatisk. Industrikonjunkturen har fortsatt att försvagas och den globala handeln har stagnerat, men inhemsk ekonomi har stått emot bra i de flesta länderna. Att industrisvackan blivit mer utdragen bidrar tillsammans med en eskalering av handelskriget till att SEB:s ekonomer reviderat ned prognosen för den globala BNP-tillväxten med 2 respektive 3 tiondelar för 2019-2020, till 3,1 respektive 3,2 procent under 2019 och 2020. Framförallt är det utsikterna för EM-ekonomier och euroområdet som dras ned, när kinesisk ekonomi åter mattas och den tyska exportmotorn hackar. För USA kvarstår bilden av en gradvis dämpning till något under trend när stram arbetsmarknad sätter en gräns för expansionen och effekten av Trumps skattesänkningar avtar.

Huvudscenariot är samtidigt att en tydlig recession kan undvikas. Att Fed väntas lägga om strategin och följa upp julisänkningen med ytterligare tre ”försäkringssänkningar” det närmaste året minskar risken för att policymisstag ska driva fram en recession. Lågt inflationstryck trots arbetslöshet på 40-årslägsta i industriländerna ger centralbanker manöverutrymme att fortsätta att stötta ekonomin. ECB:s inlåningsränta sänks i två steg med vardera 10 räntepunkter och tillgångsköpsprogrammet återstartas. Måttlig skuldsättning i den privata sektorn minskar också riskerna för att industrisvackan ska sprida sig till en global recession. Den politiska osäkerheten har ökat men sådana faktorer har historiskt sällan i sig självt orsakar recessioner. Nedåtriskerna är ändå större nu än tidigare. Handelskriget (och andra konflikter) mellan USA och Kina fortsätter att trappas upp vilket ökar risken för mer bestående negativa tillväxteffekter. Traumatisk brexitprocess samt olika geopolitiska krishärdar förstärker också nedåtriskerna.

Lågräntemiljö permanentas, måttligt svagare dollar och pressad börs

Centralbankernas stimulanser innebär att den globala lågräntemiljön befästs; 10-åriga USA-räntor sjunker ännu något mer och tyska är kvar på extremlåga nivåer. Nedåtrörelsen förstärks av strukturella och regleringsrelaterade krafter, t ex behov hos liv- och pensionsbolag att balansera växande pensions­skuld när diskonteringsräntor faller. Dollarn brukar gynnas av global avmattning men EUR/USD stiger ändå måttligt till 1,20 när Fed lättar. Tillväxt- och handelsoro har fått aktiekurser att falla. Infrias tillväxtprognoserna har börsen ändå utrymme att fortsätta att stiga även om värderingen framstår som relativt hög i rådande sencykliska och mer osäkra miljö. Nordic Outlook innehåller även fem fördjupande temaartiklar: ”Handelskrig & fred”, ”Recessionsrisker”, ”Bilindustrin”, ”Brexit” och ”Svensk avtalsrörelse”.

Norge snabbast i Norden, baltiska ekonomier bromsar in

Norge växer snabbast av de nordiska länderna 2019-2021. Positiva impulser från oljesektorn fortsätter att driva ekonomin och en gynnsam arbetsmarknad ger stöd för privat konsumtion. Tillväxten i fastlandsekonomin accelererar från 2,2 procent i fjol till 2,6 procent i år. Avtagande bidrag från olja får därefter tillväxten att sakta ner till 2,1 respektive 1,9 procent under 2020 och 2021. Norges Bank går mot strömmen och levererar en sista höjning i höst. Fallande räntor möjliggör för danska hushåll att refinansiera sina bolån och ger tillsammans med måttligt expansiv finanspolitik stöd för inhemsk efterfrågan. BNP växer strax under 2 procent i år, följt av en gradvis avmattning ned till 1,5 procent 2021. Finsk industri hämmas framöver av svagheter i euroområdet. Stigande sysselsättning och lite högre löneökningar gör att BNP-tillväxten ändå hamnar nära 1,5 procent under 2019-2021.

I de baltiska ekonomierna mattas tillväxten betänkligt i takt med att exporten blir svag och investerings­viljan avtar. I Litauen ligger tillväxten kvar kring 3,5 procent i år men saktar därefter av till omkring 2,5 procent 2020 och 2021. Lettland bromsar in från nära 5 procent i fjol till 2,0 - 2,5 procent under 2019-2021. Estnisk tillväxt dämpas gradvis från nära 4 procent i fjol till 2 procent 2021.

Sverige: Stigande arbetslöshet, Riksbanken backar från höjningsplaner

Svensk ekonomi är på väg in i en lugnare tillväxtfas trots stöd från både penning- och finanspolitik. I år stannar nedrevideringen på 0,1, vilket ger en BNP-tillväxt på 1,5 procent. BNP-tillväxten för nästa år justeras dock ned med 0,4 procentenheter till 1,3 procent. 2021 sker en viss uppväxling till 1,7 procent i linje med något bättre tillväxt globalt. Att ekonomin saktar in bekräftas av tecken på stigande arbets­löshet. För första gången på länge drivs uppgången av svag sysselsättning och inte av ökat arbetskrafts­deltagande. Arbetslösheten stiger från 6,3 procent första halvåret i år till 7 procent i slutet av 2020.

Industrin har hållit emot med stöd av svag krona men framöver hämmas exporten troligen av svag efterfrågan från den europeiska marknaden dit 70 procent av varuexporten går. Bostadsbyggandet är på väg att bottna ur men fördröjningar gör att bostadsinvesteringarna fortsätter att falla under större delen av 2020. Bopriserna väntas stiga svagt under hela prognosperioden. Trots hyfsad köpkrafts­utveckling förblir hushållen försiktiga i en miljö med skakig konjunktur och stigande arbetslöshet. Konsumtionen har hittills i år nästan helt stagnerat. Sammantaget väntas privat konsumtion öka med ca 1 ½ procent per år 2020-2021, vilket är svagt med tanke på snabb befolkningstillväxt. 

Offentliga finanser fortsätter att visa styrka i en internationell jämförelse även om överskotten faller under kommande år. Överenskommelsen med Centern och Liberalerna gör att den röd-gröna regeringen får igenom sin budget men det finns ändå spänningar. Prognosen är en finanspolitisk impuls på ca 0,5 procent av BNP 2020 och 2021.

Kommande avtalsrörelse äger rum i en miljö med fallande resursutnyttjande. Att inflations­förväntningarna är högre och internationella löner stiger talar ändå för att avtalsnivåerna växlar upp något och förväntan är 3-åriga avtal med löneökningar på 2,5 - 2,6 procent per år. Fortsatt dämpad löneglidning och låga internationella priser gör ändå att inflationen hamnar under målet under hela prognosperioden. Svag konjunktur, låg inflation och än mer expansiv politik från ECB och Fed gör att Riksbanken tvingas backa från höjningsplanerna och hålla räntan oförändrad till mitten av 2021. För att direktionen ska sänka räntan, som prissättningen på räntemarknaden indikerar, krävs dock en mer dramatisk nedgång i konjunkturen. Prognosen är att Riksbanken förlänger obligationsköpen när nuvarande program löper ut i slutet av 2020 och att Riksbanken fortsätter att hålla ungefär 50 procent av alla obligationer. Räntespreaden vidgas ändå i spåren av ECB-stimulanser. Kronan har sedan årsskiftet åter gått svagast bland G10-valutorna. Att Riksbanken nu väntas revidera ned sin räntebana rejält och inte leverera någon räntehöjning förrän andra halvåret 2021 sätter ytterligare press på valutan. Osäker omvärlds­miljö med risk för förvärrad handelskonflikt är heller inte kronpositivt och prognosen är att EUR/SEK går mot 11,00 i slutet av 2019. Att kronan är undervärderad talar ändå för en viss förstärkning på lite längre sikt, även om jämviktskursen sannolikt försvagats under senaste decenniet. I slutet av 2021 står EUR/SEK i 10,00.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO maj 2019)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i %2018201920202021
USA2,9 (2,9)2,3 (2,3)1,8 (1,7)1,7
Eurozonen1,9 (1,9)1,0 (1,1)1,1 (1,4)1,3
Japan0,8 (0,8)1,2 (1,0)0,7 (0,8)0,5
OECD2,3 (2,3)1,6 (1,9)1,5 (1,7)1,5
Kina6,6 (6,6)6,3 (6,3)6,1 (6,1)6,0
Norden1,8 (1,9)1,7 (2,0)1,8 (2,0)1,8
Baltikum3,9 (3,9)3,4 (3,1)2,3 (2,7)2,4
Världen (PPP)3,7 (3,7)3,1 (3,3)3,2 (3,5)3,3
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %    
Norge1,4 (1,4)2,0 (2,2)2,9 (2,7)2,1
Danmark1,5 (1,4 )1,9 (2,0)1,7 (1,5)1,5
Finland1,7 (2,3)1,5 (1,8)1,6 (1,9)1,6
Estland3,9 (3,9)3,0 (2,8)2,3 (2,5)2,0
Lettland4,8 (4,8)2,4 (3,5)2,0 (3,2)2,5
Litauen3,5 (3,5)3,6 (3,2)2,4 (2,4)2,6
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %    
BNP, faktisk2,4 (2,3)1,5 (1,6)1,3 (1,7)1,7
BNP, dagkorrigerad2,5 (2,4)1,5 (1,6)1,1 (1,5)1,6
Arbetslöshet (%) (EU-definition)6,3 (6,3)6,5 (6,3)6,8 (6,3)7,0
KPI2,0 (2,0)1,7 (1,9)1,4 (1,7)1,6
KPIF2,1 (2,1)1,7 (1,9)1,6 (1,5)1,7
Offentligt saldo (% av BNP)0,9 (0,9)0,3 (0,7)0,2 (0,5)0,0
Reporänta (dec)-0,25 (-0,25)-0,25 (-0,25)-0,25 (0,00)0,00
Växelkurs, EUR/SEK (dec)10,17 (10,17)11,00 (10,90)10,50 (10,20)10,00
 För mer information kontakta Robert Bergqvist 070-4451404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 073-523 5287
Richard Falkenhäll 073-5935632
Per Hammarlund 076-038 9605
Olle Holmgren 070 -763 8079
Elisabet Kopelman 070-655 3017
Marcus Widén 070-639 1057

Presskontakt
Frank Hojem 070-763 9947

 

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 30 juni 2018 uppgick koncernens balansomslutning till 2 818 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 838 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv.

Bilaga