2017-05-09 08:00

Nordic Outlook: Global tillväxtkraft trotsar politisk osäkerhet

Befogad optimism - inte bara förhoppningar - präglar världsekonomin 2017-18. Konfliktnivåer har visser­ligen höjts och de politiska utmaningarna ska inte förminskas. Men protektionistisk retorik är inte identisk med praktisk politik. Det menar SEB:s ekonomer i nya Nordic Outlook. Den ökande ekonomiska aktiviteten är globalt synkroniserad. Vår höga tillväxtprognos för Sverige lyfts nu ytterli­ga­re. Men när Riksbanken sig­nalerat fortsatt fullt inflationsfokus lär första höjningen dröja till april 2018 trots att det generellt blir allt svårare för centralbanker att argumentera för politikens mer extrema former med bl a minusränta.

En underlig­gande styrka hos tillväxtekono­mier, inklusive Kina, och en begynnande investeringscykel balanserar poli­­ti­ska ri­s­ker runt om i världen. Vår posi­tiva konjunk­tur­bild fortsätter att bekräftas. BNP-tillväxten i OECD-området blir 2,1 procent i år, något hö­g­re än 2016, och 2,2 pro­cent 2018. I praktiken antyder indikatorerna t o m en något högre tillväxt än vad våra prognoser i dag avspeglar. Kvar finns dock stora samhällsutmaningar, t ex ekonomisk ojämlikhet, åldrande be­folkningar och sektorsvisa jobbförluster p g a digitalisering och automatisering.

Trump mer pragmatisk och mindre dogmatisk - lättnad för omvärlden
Global ekonomisk-politisk osäkerhet ligger på historiskt höga nivåer och färgas av att populism och protektionism går hand i hand. Trumponomics har hittills, som vän­tat, visat sig vara svår att genomföra och presidenten har änd­rat åsikt flera gånger. Relationen mellan världens två ekonomiska supermakter, Kina och USA, har dock förbättrats. Världs­han­deln visar trots allt en uppåtgående trend och tycks vara solid överlag.

En stark arbetsmarknad och ökade investeringar gör att USA, efter en tillfällig svacka i början av 2017, får en BNP-till­växt i år på 2,3 procent, upp från 1,6 procent 2016, som sedan når 2,5 procent 2018. Slutsatsen att "Trumpo­nomics" inte förmår leverera så mycket stimulanser har bekräftats vilket begränsar tillväxten 2017-2018. USA:s ar­betsmarknad blir ändå allt stramare; arbetslösheten når ned till 4 procent och lönetillväxten når upp till 3,5 procent.

Kina kör på hög växel men Peking drar i kreditbromsen   
Anpassningsprocesser i tillväxtekonomier ger bättre motståndskraft mot amerikanska räntehöjningar. Höga skulder och politiska risker utgör dock hot. Kinas BNP växer med 6,7 procent i år och 6,3 procent 2018 med tydlig förbät­tring inom tillverknings- och byggsektorerna. Peking skruvar dock åt kreditkranen. Det dämpar tillväx­ten framöver men minskar samtidigt risken för finansiella obalanser. Övriga BRIC-ekonomier, inte minst Indien, bekräftar tillväxt­ekonomiernas viktiga bidrag till de förbättrade globala utsikterna 2017-18.  

Även Europa gynnas av starkare arbetsmarknad och investeringsuppgång. Eurozonens BNP-tillväxt blir i år och 2018 2,0 procent och uppgången är bredbaserad. Den politiska osäkerheten har minskat efter att EU-fientliga krafter hittills under supervalåret haft blygsamma framgångar och det tyska parlamentsvalet lär inte ändra bilden. Men hotbilden kvarstår på längre sikt. Frankrikes nya oprövade politiska ledning står inför stora utmaningar och en svag ekonomi framtvin­gar kompromisser. Italien framstår också som ett stort finansiellt och politiskt hot mot EU.

Brexiprocessen präglas av tuff retorik och positionering. Att Theresa May och Toryregeringen kan stärka sin ställ­ning efter junivalet ändrar inte på bilden att sannolikheten för att förhandlingarna ska haverera ökat. Brittisk till­växt hämmas således otvivelaktigt av politisk osäkerhet under prognosperioden. 

Förändrad riskbild försvårar argumentation för en extrem penningpolitik
Fortfarande finns goda skäl att föra en expansiv penningpolitik men det blir allt svårare att argumentera för dess mer extrema former, t ex minus- och nollräntor och stora värdepappersköp. Riskbilden har förskjutits: deflationsrisken har minskat betydligt och nedåtriskerna för tillväxten avtagit. I USA fortsätter Fed att göra politiken mind­re ex­pansiv genom totalt tre plus tre höjningar 2017 respektive 2018 och reducerat innehav av värdepapper. Risken för en procyklisk amerikansk finanspolitik har minskat samtidigt som finansiella förhållanden bli­vit mer ex­pansiva trots Fed­höjningar. Europeiska centralbanken har också justerat riskbilden och väntas i septem­ber i år höja inlånings­räntan med 15 punkter till -0,25 procent och därefter besluta om att ytterligare minska de månatliga värdepappersköpen. Lågränte­miljön och centralbankers närvaro och valutafokus ger överlag trendlös global valutamarknad.

Utvecklingen på finansmarknaderna är motsägelsefull. Trots politisk osäkerhet och oro för policyframkallade kinesi­ska och amerikanska recessioner är globala börser nära all-time-high. Därtill är volatilitetsindex - den så kallade "fear-fak­torn" - på 10-årslägsta. Med stigande vinster och starkare konjunktur som grund kan börskurserna fortsätta uppåt. Hög kostnads­effektivitet samt begynnande tecken på prishöjningskraft stärker bilden ytterligare. Stigande långrän­tor (ca 70 räntepunkter under prognosperio­den) hindrar inte en viss ytterligare börsuppgång. Oljepriset Brent håller sig på 55-60 dollar per fat - men med tydlig nedåtrisk i en utbuds- och USA-driven marknad.    

Baltiska och nordiska ekonomier lyfts av omvärld och inhemsk styrka
De baltiska ekonomierna gynnas av både förbättrade omvärldsutsikter och inhemska drivkrafter - konsumtion och investeringar - men de står inte utan utmaningar. Estlands BNP-tillväxt accelererar upp till drygt 3 procent 2018 men med frågetecken kring ekonomins långsiktiga drivkrafter. Lettland gynnas av skattereform som stärker kon­kurrenskraften och tillväxtpotentialen: BNP-tillväxten väntas bli 3,5 procent både 2017 och 2018. I Litauen pressar exporten upp tillväxtnivåerna men löneutvecklingen kan bli ett problem på sikt. BNP-tillväxten blir drygt 3 procent. 

Utsikterna för Finland har ljusnat med indikatorer på flerårshögsta. Industrin och investeringar ger tillväxtkraft och BNP-tillväxten blir 1,6 respektive 1,7 procent 2017 och 2018. Återhämtningen fortsätter också i Norge med hjälp av ökad privat konsumtion och även här investeringar. BNP-tillväxten blir 1,4 procent per år både 2017 och 2018. Nedåtrisken för inflationen dominerar vilket ger Norges Bank skäl att hålla räntan låg länge: första höjning sker i december 2018. För Danmarks del väntas stramare kreditvillkor slå mot arbetsmarknaden men BNP-tillväxten blir 2,0 procent i år och 2,4 procent 2018.

Hög och bredbaserad svensk tillväxt och låg inflation skapar spänningar
Sveriges BNP växer med 3,1 procent i år och 2,6 procent 2018 - viss upprevidering av vår sedan tidigare optimi­stiska tillväxtprognos. Indikatorer talar för än snabbare expansion men tydliga restriktioner och flask­hal­sar på produktionssidan dämpar till­väx­ten. Regeringen utnyttjar det mycket förmånliga statsfinansiella läget - budget­överskott på 0,6 procent av BNP per år och en offentlig skuld som faller med 4 procentenheter till 38 pro­cent - och lägger en valbudget i hösten med expansiv inriktning. Vårt huvudscenario är att man böjer sig för opposi­tionen på några punkter, vilket gör att en regeringskris undviks innan valet 2018.

Inflationen har kommit upp på en högre och mer stabil nivå än tidigare men efter låga löneavtal får Riksbanken svårt att nå inflationsmålet. En klart splittrad Riksbank valde också i april att förlänga men minska obligationskö­pen. I andra avseenden breddas och stärks argumenten för en mindre expansiv penning­politik. Att huspriser och skulder åter börjat accelerera accentuerar hur bristande koordination och samarbetsvilja mellan olika ekonomisk-politiska aktörer blir alltmer problematisk.

Högre resursutnyttjande, förändringar av det penningpolitiska ramverket och sannolikt by­te av riksbanks­chef i slu­tet av 2017 öppnar till slut för en reversering av minusräntan i april 2018 till -0,25 procent. I slutet av 2018 ligger styrräntan på 0,0 procent. Kronan förblir kortsiktigt 5-10 procent undervärderad men stärks till 9,30 respektive 8,45 mot euron och dollarn i slutet av 2017 och till 8,95 respektive 7,85 i slutet av 2018.  

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes är prognos från NO februari 2017)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2015 2016 2017 2018
USA 2,6 1,6 (1,6) 2,3 (2,6) 2,5 (2,6)
Eurozonen 2,0 1,8 (1,8) 2,0 (1,8) 2,0 (1,9)
Japan 1,2 1,0 (0,9) 0,8 (0,6) 0,5 (0,5)
OECD 2,4 1,8 (1,8) 2,1 (2,1) 2,2 (2,1)
Kina 6,9 6,7 (6,7) 6,7 (6,6) 6,3 (6,2)
Norden 2,3 2,0 (2,0) 2,2 (2,1) 2,1 (2,1)
Baltikum 2,0 2.0 (1,8) 3,1 (2,7) 3,2 (3,0)
Världen (PPP) 3,4 3,2 (3,1) 3,7 (3,6) 3,8 (3,7)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %        
BNP, faktisk 4,1 3,3 (3,5) 3,1 (3,1) 2,6 (2,4)
BNP, dagkorrigerad 3,9 3,1 (3,2) 3,4 (3,4) 2,7 (2,5)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 7,4 6,9 (6,9) 6,4 (6,3) 6,1 (6,1)
KPI 0,0 1,0 1,6 (1,7) 1,6 (1,6)
KPIF 0,9 1,4 1,7 (1,8) 1,6 (1,6)
Offentligt saldo (% av BNP) 0,3 0,9 (0,5) 0,6 (0,3) 0,6 (0,1)
Reporänta (dec) -0,35 -0,50 -0,50 (-0,25) 0,00 (0,25)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 9,19 9,55 9,30 (8,95) 8,95 (8,80)
  För mer information kontakta
Robert Bergqvist 070-445 1404
Håkan Frisén 070-763 8067
Elisabet Kopelman 070-655 3017
Daniel Bergvall 073-523 5287
Mattias Bruér 073-98 38 506
Olle Holmgren 070 -763 8079
Andreas Johnson 073-523 7725
Presskontakt
Frank Hojem 070-763 9947