2011-10-05 10:00

Eastern European Outlook: Tillväxten dämpas - men inte lika hårt som i Väst

Östeuropa har uppvisat en god återhämtning efter finanskrisen och den djupa recessionen 2008-2009. Nu är tillväxten på väg att dämpas 2012 i spåren av försvagad global efterfrågan. Inbromsningen blir dock inte lika häftig som i Västeuropa. Relativt låga eller måttliga offentliga skulder ger hygglig motståndskraft i inhemsk efterfrågan. Detta skriver SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

På grund av mer fördelaktiga offentliga skuldpositioner behöver stora budgetunderskott i Östeuropa ej korrigeras lika hårt och snabbt som i delar av Västeuropa. Polen, Lettland och Ukraina fortsätter nästa år att bedriva måttliga finanspolitiska åtstramningsprogram, medan finanspolitiken slår om och blir lätt expansiv i Ryssland, Estland och Litauen. Detta gör att konsumtion och investeringar hålls uppe relativt väl när exporttillväxten nu sjunker påtagligt. Förbättringen av arbetsmarknaderna kommer förvisso av sig nästa år men samtidigt stärks köpkraften när det senaste årets energi- och matprisdrivna inflationsuppgång klingar av.

Ambitionerna bland EU:s östländer att ansluta sig till euron har svalnat på grund av Euro-zonens skuldkris.

- Den förvärrade skuldkrisen i Euro-zonen och riskerna för en grekisk betalningsinställelse bidrar till att EU-länder från Östeuropa sannolikt avvaktar med euro-konvertering. Dels är det oklart vart Euro-zonen egentligen är på väg, dels kan försvagad tillväxt i Östeuropa framöver göra det svårare att klara budgetkravet för inträde. Lettland är den enda närliggande euro-kandidaten och dess planerade inträde 2014 kan fortfarande bli aktuellt, säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

Flera östeuropeiska valutor, däribland rubel och zloty, har pressats hårt under rådande globala finanskris. Huvudskälet är en allmän riskaversion som särskilt drabbat Östeuropa; förtroendet för ländernas betalningsförmåga har varit fortsatt relativt stabilt undantaget Ukraina. Valutorna deprecierar ytterligare något de närmaste månaderna, därefter sker en stabilisering och gradvis appreciering. Totalt sett blir deprecieringarna inte så stora som vid finanskrisen 2008-2009.

I samtliga sex länder som Eastern European Outlook täcker sjunker BNP-tillväxten till något under trend åren 2012-2013; 2013 sker en utplaning eller viss uppstuds. Riskerna är på nedsidan.

  • Rysslands BNP ökar med 4,3 procent 2011 och 4,2 procent 2012. Ekonomin får fortsatt stöd av högt oljepris och konsumtionen repar sig efter en svacka.

    • Vi är fortfarande relativt optimistiska om Rysslands tillväxt på kort och medellång sikt. Långsiktiga frågetecken kvarstår dock genom att reformtakten går långsamt. En viss öppning för mer reformer kan ske efter de kommande parlaments- och presidentvalen när retoriskt reformvänlige Medvedev väntas ta över som premiärminister, säger Daniel Bergvall, ansvarig för Ryssland- och Ukrainaanalysen.

  • Polens ekonomi blir alltmer investeringsdriven. Tillväxten dämpas dock från 4,0 procent i år till 3,4 procent 2012, främst p g a sviktande tysk efterfrågan. Penningpolitiken läggs om och styrräntan sänks två gånger första halvåret 2012. Politiken allmänt sett förblir stabil då regeringen väntas bli omvald den 9 oktober.
  • Ukraina hankar sig fram med BNP-ökningar på ca 4 procent per år. Höga priser på stål och jordbruksvaror ger stöd, men åtstramningskrav ställda av kreditgivaren IMF håller tillbaka tillväxten. Relationerna med IMF kärvar och utbetalningarna blir fortsatt frysta i höst innan en överenskommelse nås.
  • Estland får tvära kast i tillväxten från 2,3 procent i fjol till 6,5 procent 2011 och ned till 3,0 procent 2012. Likt övriga Baltikum har återhämtningen hittills främst varit exportledd, medan uppgången i inhemsk efterfrågan ännu är i sin linda, delvis till följd av att privata sektorns skuldavveckling efter tidigare brustna bubblor fortsätter. Hög exportandel drabbar nu Estland relativt sett hårdare än Lettland och Litauen.
  • Litauens BNP ökar med 6,5 procent i år och med 4,0 procent 2012. Konsumtion och investeringar har i år visat tecken till snabbare återhämtning än i övriga Baltikum men är ej tillräckligt starka för att kompensera för svagare export.
  • Lettland slirar ännu efter Estland och Litauen i uppgången. Tillväxten sjunker från 4,4 procent i år till 3,5 procent 2012. Återhämtningen är på hyggligt fast mark, men bromsas även 2012 av budgetåtstramning som ska bana väg för euro-inträde 2014.

 

För mer information kontakta
Mikael Johansson, chef Östeuropa-analys,
SEB Ekonomisk Analys 070-372 28 26

Daniel Bergvall, SEB Ekonomisk Analys
073-523 52 87

Press kontakt
Elisabeth Lennhede,  Press & PR
070-7639916
elisabeth.lennhede@seb.se
SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud av andra finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. Den 30 juni 2011 uppgick koncernens balansomslutning till 2 201 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 356 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 500 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.se