2010-06-22 10:38

Nordic Outlook Update: Ökade risker men globala återhämtningen fortsätter

Den europeiska skuldkrisen har kommit i ett känsligt läge för världsekonomin. Den ekonomisk-politiska ammunitionen är i stort sett uttömd samtidigt som det finansiella systemet befinner sig i ett bräckligt tillstånd. Kraftiga besparingsprogram och finansiell osäkerhet hämmar den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt finns globala motkrafter. Den amerikanska återhämtningen har nått fastare mark och expansionen i snabbväxande ekonomier fortsätter. Svagare valuta gynnar också exporten från Euro-zonen, vilket framför allt gynnar den exporttunga tyska ekonomin.  Låg inflation gör också att västvärldens stora centralbanker kan avvakta med räntehöjningar.

Vår prognos innebär en mindre nedjustering av tillväxtutsikterna, men den globala tillväxten når upp till 4½ procent såväl i år som nästa år. Starka statsfinanser bidrar till att de nordiska länderna är väl rustade att stå emot internationella orostendenser. Fortsatt stark export, hög inhemsk aktivitet samt en oväntat stark inledning på året gör att vi höjer BNP-prognosen för Sverige från 3,0 till 3,6 procent för 2010. Riskerna för en sämre global utveckling har dock ökat. Vi bedömer att sannolikheten för att världsekonomin går in i en ny recession är ca 25 procent, en ökning från 15 procent sedan Nordic Outlook i maj.   

Trots en rad vidtagna krisåtgärder i Europa kvarstår den finansiella osäkerheten i många avseenden. Riskpremien för skuldtyngda länder i till exempel Sydeuropa har åter stigit, vilket speglar en osäkerhet om de verkligen mäktar med att genomföra de besparingar som krävs för att stoppa en galopperande statsskuldsökning. På längre sikt står eurosystemets institutionella förändringar i fokus. Om medlemsländerna i grunden är beredda att samordna finanspolitiken i den utsträckning som en gemensam valuta kräver förblir ett osäkerhetsmoment. Därigenom kvarstår det grundläggande frågetecknet kring eurosystemets framtid och stabilitet.  

Krisen kommer att dämpa tillväxten i Euro-zonen genom större och tidigarelagda åtstramningar i kombination med bestående osäkerhet. Vi bedömer att den totala spardosen för hela Euro-zonen motsvarar ca 1 procent av BNP. Försvagningen av euron medför dock en stimulanseffekt via exporten. Sammantaget räknar vid med en BNP-tillväxt på 1,3 respektive 1,4 procent 2010 och 2011; en nedjustering med 0,2 respektive 0,4 procentenheter.

USA:s ekonomi hämmas av krisen i Europa. Historiskt har dock den amerikanska ekonomin stått emot problem i omvärlden bra. Kriser har flera gånger skakat om de amerikanska börserna rejält, men ändå inte satt några avgörande avtryck i konjunkturmönstret. Vår bedömning är därför att USA främst påverkas genom att den starkare dollarn hämmar exporten. Fortsatt stimulanspolitik gör att inhemska behov av anpassning skjuts på framtiden och att BNP-tillväxten hamnar på runt 3½ procent i år.

De nordiska länderna har förutsättningar att stå emot krisen. Starka statsfinanser gör att finanspolitiken förblir relativt expansiv. Danmark och Finland gynnas också av att den svagare euron förbättrar konkurrenskraften. Utvecklingen hittills i år har dock varit svagare än väntat i Finland och Norge, vilket motiverar en viss nedjustering av BNP-prognoserna.

Tillväxten i Sverige börjar däremot utmärka sig alltmer i ett europeiskt perspektiv. Vi räknar med att BNP ökar med 3,6 procent 2010 och med 2,5 procent år 2011. Trots det stora handelsutbytet har tillväxtskillnaderna mellan Sverige och Euro-zonen ofta varit ganska stora. BNP-korrelationen med USA är i stort sett lika hög som med Euro-zonen, trots en betydligt lägre exportandel till USA. Detta är en avspegling av att svensk industris beroende av den globala industrikonjunkturen troligen är den viktigaste drivkraften bakom den svenska tillväxtdynamiken. Därmed har det mesta fallit på plats för att Riksbanken ska påbörja räntehöjningar nästa vecka. Efter första kvartalets starka utfall har viktiga frågetecknen kring skillnader mellan BNP-statistiken och övriga indikatorer rätats ut. Samtidigt har uppgången i huspriser och hushållskrediter fortsatt, vilket alltmer tycks oroa Riksbanken. Vi räknar med styrräntan ligger på 1,25 procent i slutet av 2010 och på 2,25 procent i slutet av 2011. Höjningarna i såväl Sverige som Norge hålls tillbaka av att de stora centralbankerna i OECD-området måste fortsätta att stimulera ekonomierna med mycket låga räntor.

 

BNP-tillväxt Globalt, % (NO maj inom parentes) 2010 2011
USA 3,4  (3,6) 2,7  (2,8)
Euro-zonen 1,3  (1,5) 1,4  (1,8)
Japan 3,0  (2,4) 2,0  (2,2)
Storbritannien 1,3  (1,5) 1,8  (2,0)
OECD 2,4  (2,5) 2,2  (2,4)
Kina 10,0  (10,5) 9,0  (9,0)
Världen (PPP) 4,6  (4,7) 4,5  (4,7)
BNP-tillväxt Norden, % (NO maj inom parentes) 2010 2011
Danmark 1,7  (1,5) 1,8  (1,8)
Finland 1,8  (2,6) 2,5  (2,7)
Norge 1,6  (2,0) 2,4  (2,3)
Sverige 3,6  (3,0) 2,5  (2,7)
Styrränta, % vid årets slut (NO maj inom parentes) 2010 2011
USA 0,25  (0,50) 2,00  (2,00)
Euro-zonen 1,00  (1,00) 1,75  (2,25)
Storbritannien 0,50  (0,75) 2,00  (2,00)
Norge 2,25  (2,50) 3,25  (3,75)
Sverige 1,25  (1,25) 2,25  (2,75)


SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000 företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra. Den 31 mars 2010 uppgick koncernens balansomslutning till 2 285 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 382 miljarder kronor. Koncernen har cirka 21 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.

_____________________________________________

För ytterligare information kontakta:
Håkan Frisén, Prognoschef 070-763 8067, hakan.frisen@seb.se
Tomas Lindström, Analys Euro-zonen 08-763 8028, tomas.z.lindstrom@seb.se
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 9916, elisabeth.lennhede@seb.se