2010-05-04 10:45

Nordic Outlook: Ökad fart men svåra vägval i efterkristiden

Konjunktursignalerna är överlag positiva. Världshandeln verkar nu vara på väg att ta fart på allvar, vilket särskilt gynnar export- och industriberoende länder som t ex Sverige. Centralbankerna fortsätter att stötta återhämtningen med kraftigt expansiv politik och finanspolitiska åtstramningar skjuts på de flesta håll på framtiden. Såren i finanssektorns och hushållens balansräkningar läker nu tack vare stigande börser och huspriser. Men den förda politiken gör även att notan från 00-talets låneexcesser ligger kvar obetald på bordet. Snabbt stigande statsskulder och globala banksystem under fortsatt regleringspress ger stora ekonomisk-politiska utmaningar de närmaste åren.

Tillväxten i OECD-området blir ca 2,5 procent per år 2010-2011, något över trend. Uppgången i arbetslöshet har blivit mindre än väntat, men tillväxten är otillräcklig för att arbetslöshetskurvorna snabbt ska vända nedåt. Euro-zonen hämmas av att krisen i Sydeuropa tvingar fram kraftiga saneringsprogram, inte bara i Grekland. USA och Japan återfår kraft samtidigt som kinesisk åtstramning bromsar risken för tillgångsprisinflation. Inflationstrycket fortsätter att falla, trots stigande priser på flera råvaror. Centralbanker som amerikanska Fed och europeiska ECB kan avvakta med räntehöjningar för att balansera finanspolitiska åtstramningar och effekter från nya kreditregleringar. Euron fortsätter att tappa i värde mot bland annat US-dollarn.

Sverige har goda förutsättningar att följa med i den globala återhämtningen. Starka balansräkningar ger beredskap för att möta ekonomiska och finansiella motgångar i till exempel Europa. Exporten är nu på väg att lyfta, efter vinterhalvårets besvikelser. BNP-tillväxten blir 3,0 procent 2010 (2,7 procent kalenderjusterade termer) och 2,7 procent 2011; i linje med vår förra prognos. Expansiv politik har bidragit till en oväntat snabb vändning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker dock bara långsamt och ligger kvar på 8,5 procent mot slutet av 2011, vilket bidrar till att inflationstrycket förblir lågt även i Sverige.

Positiva tillväxtsignaler och ökat fokus på hushållens kredittillväxt gör att Riksbanken höjer räntan i juli. Man går sedan ganska lugnt fram och i slutet av 2011 ligger reporäntan på 2,75 procent. Strukturella förändringar på kreditmarknaden gör att den neutrala räntan flyttas nedåt till 3,75 procent. Kronan återtar tidigare fall och rör sig ned under 9,00 mot euron i slutet av 2011. Höstens riksdagsval ger en mer expansiv finanspolitik oavsett vinnare. Valrörelsen tyder också på att skiljelinjerna mellan blocken håller på att öka. En rödgrön regering väntas driva en traditionell vänsterpolitik med stor tilltro till efterfrågestimulanser. Risken för en sämre utveckling i Sverige sammanhänger med en ömtålig situation på bostadsmarknaden.

-         Världens ekonomiska och finansiella system rör sig fortfarande i en komplex efterkrismiljö, där ekonomisk-politiska vägval framåt för många länder inte är frivilliga, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist. Det är Grekland ett tydligt exempel på. För att förhindra spridningseffekter, och undvika ränteuppgångar, måste trovärdiga ekonomiska framtidsplaner upp på bordet. Finanspolitikens utformning får stor påverkan på konjunkturbilden. Därtill finns goda skäl att noga följa arbetet kring skapandet av den nya finansiella infrastrukturen. Det får effekter på kreditläget och kostnaden för kapital och påverkar därmed både tillväxten och hur snabbt och högt centralbankerna går med styrräntan. I Euro-zonen svarar banksystemet för ca 80 procent av all kreditförsörjning och i kombination med ytterligare förväntade kreditförluster är risken störst här för att tillväxten också hämmas, säger Bergqvist.

-         Vi har sedan början av 2010 kommit in i en ny fas som blottlägger skillnader i olika länders ekonomiska och finansiella läge, säger SEB:s prognoschef och huvudredaktör för Nordic Outlook, Håkan Frisén. Även om obalansproblem kvarstår ser tillväxten 2010 och 2011 ut att bli ganska god. Återhämtningen har fått fotfäste, främst i Asien men också i USA. Även Tyskland och Norden ökar farten, ledd av en allt starkare export. Osäkerheten är dock stor. Ett av våra alternativscenarier tar fasta på en positiv spiral som ger en global tillväxt som blir en procentenhet högre. Sannolikheten för ett sådant scenario är ca 25 procent. Sannolikheten för att kurvorna vänder nedåt igen och vi får en ny recession bedömer vi till runt 15 procent, säger Frisén. 

Euro-zonens länder jobbar i uppförsbacke. Statsfinansiella problem ökar risken för inrikespolitisk instabilitet och tillväxten kommer att hållas tillbaka under en lång saneringsprocess.

-         Stödlånen till Grekland har visat hur inbördes beroende euroländerna verkligen är säger SEB:s Tomas Lindström som ansvarar för analysen av Euro-zonen. Genomgripande reformer behövs för att euron ska återfå trovärdighet och styrka - annars äventyras återhämtningen och risken för spridning till andra länder ökar. Våra beräkningar visar att en procentenhets större budgetunder-skott kan göra att långa räntor pressas upp med 50 räntepunkter. De så kallade PIIGS-länderna har tappat konkurrenskraft de senaste tio åren och behovet att sänka kostnadstrycket med interndevalveringar ligger på ca 20-30 procent, säger Lindström, som menar att ökad ekonomisk divergens i Euro-zonen gör det svårt för ECB att höja räntan. Samtidigt som tyska ekonomin står relativt stark kommer budget- och kostnadsanpassning att hämma Sydeuropa under mycket lång tid.  

USA:s ekonomi ser ut att återvinna tillväxtkraft, men arbetslösheten sjunker endast långsamt samtidigt som olika branscher går i olika takt i återhämtningen.

-         Många mindre USA-företag kämpar fortfarande i stark motvind, säger Daniel Bergvall, SEB-ekonom. Och president Obamas plan att dubblera exporten på fem år kräver en försvagning av dollarn med 30 procent, vilket vi inte tror på. Hushållens sparkvot har ökat och ser nu ut att landa på 3-4 procent, lägre än vi räknat med tidigare. Det är bra för tillväxten men lämnar hushållen i fortsatt hög skuldsättning, enligt Bergvall. Om vi ska följa Federal Reserves tumstock för att motivera ändrad räntepolitik måste resursnivån stiga och inflation och inflationsförväntningar. Det finns just nu inte på kartan, enligt Bergvall, som räknar med Fed-höjning först i slutet av året.

Tillväxten återvänder gradvis i Estland, Lettland och Litauen med hjälp av en svag euro och lägre räntor. Den inhemska ekonomin pressas fortfarande av tidigare åtstramningar och en hög arbetslöshet. Men även här finns tecken på bottenkänning och privat konsumtion kan börja öka i slutet av 2010.

-         Estlands väg mot eurointrädet 2011 fortsätter, säger Mikael Johansson, ansvarig för Baltikum- och Östeuropaanalysen. Recessionen och finanspolitiska åtstramningen har minskat obalanserna och 2010 ser ut att bli sista året med lönesänkningar. Estland bedöms växa med 2 procent i år och 5 procent 2011. Lettland fortsätter att falla även 2010 för att vända upp med 4 procent 2011. Litauen pressas, likt Lettland, av ett ansträngt läge för de offentliga finanserna i ett läge där regeringens ställning försvagats. Vi räknar dock inte med någon närliggande regeringskris. Tillväxten i Litauen väntas bli 1 procent i år för att öka till 4 procent 2011, säger Johansson.

Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i %2008200920102011
USA 0,4 -2,4 3,6 2,8
Euro-zonen 0,5 -4,0 1,5 1,8
Japan -1,2 -5,2 2,4 2,2
OECD 0,6 -3,5 2,5 2,4
Kina 9,6 8,7 10,5 9,0
Baltikum -0,7 -15,7 0,1 4,2
Världen (PPP) 3,0 -0,6 4,7 4,7
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %2008200920102011
BNP, dagkorrigerad -0,5 -4,7 2,7 2,7
BNP, faktisk -0,2 -4,9 3,0 2,7
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 6,2 8,3 8,9 8,8
KPI-inflation 3,4 -0,3 1,2 1,9
Offentligt saldo (% av BNP) 2,5 -0,8 -1,0 -0,6
Reporänta (dec) 2,00 0,25 1,25 2,75
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,92 10,24 9,00 8,90

 

Se filmen på SEB Newsroom där Håkan Frisén berättar om Nordic Outlook. Rapporten finns att läsa i sin helhet på: www.sebgroup.com, och SEB Newsroom.

SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000 företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra. Den 31 mars 2010 uppgick koncernens balansomslutning till 2 285 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 382 miljarder kronor. Koncernen har cirka 19 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.

_____________________________________________
För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 070-445 1404
Daniel Bergvall 08-763 8594
Håkan Frisén 070-763 8067
Olle Holmgren 08-763 8079
Mikael Johansson 08-763 8093
Tomas Lindström 08-763 8028
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 9916, elisabeth.lennhede@seb.se