Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Svenska kommuners försörjningsbörda ökar snabbt

Vi lever allt längre och andelen äldre i befolkningen kommer att öka snabbt de närmaste decennierna. Denna i sig glädjande utveckling innebär samtidigt en stor utmaning för de svenska kommunerna vars försörjningsbörda ökar i snabb takt. Det skriver SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson i en debattartikel som på måndagen publiceras i Dagens Nyheter.

SEB har låtit Statistiska Centralbyrån göra en prognos över hur försörjningsbördan för landets kommuner utvecklas fram till år 2040. Försörjningsbördan uttrycks av SCB som relationen mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. En försörjningsbörda på 2,0 innebär att varje arbetande ska försörja två personer, sig själv och en till.

Prognosen visar att 73 kommuner redan nästa år kommer att ha en ansträngd försörjningsbörda på över 2,5. Om 20 år gäller det mer än 200 kommuner, varav inte mindre än 12 kommer att ha en extrem försörjningsbörda på 3 eller mer, d v s varje person i arbete ska försörja sig själv och minst två personer till.

Jens Magnusson framhåller i artikeln att de flesta bedömare är ense om att det inte går att fylla hela det här välfärdsgapet med höjda skatter. Det behövs åtgärder på flera områden, däribland:

  • stimulera högre produktivitet inom välfärdstjänster
  • uppmuntra människor att arbeta mer och under längre tid
  • öppna välfärdssystemen för kombinerad privat och offentlig finansiering
  • gör det enklare och mer attraktivt för människor att komma till Sverige för att arbeta

Reformerna som behövs kräver samverkan av många parter. Riksdag, regering, kommuner, arbetsmarknadens parter och även försäkringsbolag och andra privata företag kan bidra till lösningar, skriver han.

Till artikeln i Dagens Nyheter