Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Höstbudget med välfärdsfokus - kommentar

I höstbudgeten, som regeringen nu presenterat, finns relativt många men små förändringar. De flesta förslagen är inkomstförstärkningar riktade till ekonomiskt svaga hushåll. Förutom de privatekonomiska satsningarna är 10 ”välfärdsmiljarder” till kommunerna ett huvudnummer. SEB:s privatekonom Jens Magnusson har sammanställt förändringarna och kommenterar.

Hur påverkas privatpersoner av förslagen i höstbudgeten?

– Det beror alldeles på vem du är. Generellt kan man säga att det är relativt många men små förändringar. De flesta förslagen är inkomstförstärkningar riktade till ekonomiskt svaga hushåll. Några exempel är att garantinivån och bostadsbidraget höjs i sjuk- och aktivitetsersättningen (det som förut hette förtidspension), förbättrat tandvårdsstöd för äldre och yngre och höjt flerbarnstillägg för familjer med minst tre barn. Tillhör du inte dessa grupper märker du kanske mest av de skattehöjningar som görs för att finansiera reformerna.

Vilka andra satsningar, förutom de privatekonomiska, presenteras i budgeten

– Den stora satsningen är de 10 ”välfärdsmiljarder” kommunerna får. Därutöver kommer satsningar på bl.a. polis, integration, infrastruktur, skola, miljö och jobbskapande åtgärder. I många fall är det dock relativt små satsningar som görs 2017 medan merparten av pengarna ska komma senare. I vissa fall först efter nästa val, vilket förstås gör det svårare att avgöra om satsningarna verkligen fullt ut kommer att genomföras.

Hur ska förslagen i budgeten finansieras?

– Det mesta finansieras inte alls. Tack vare att ekonomin, och därmed skatteintäkterna, växer just nu, anser regeringen att det finns ett utrymme för reformer som inte behöver någon särskild finansiering. Men vissa besparingar görs och då handlar det för privatpersoner t.ex. om att fler kommer att få betala statlig inkomstskatt genom en begränsad uppräkningen av de så kallade skiktgränserna, höjda energiskatter, höjd alkoholskatt och sänkt ränta på skattekontot.

Ser du några överraskningar i budgeten?

Jag trodde nog att det skulle komma något mer offensivt på det bostadsområdet. De pengar som nu satsas är felräkningspengar i sammanhanget och ska gå till myndigheter som ska fortsätta utreda möjligheter till regelförenklingar. Tolkningen får nog vara att regeringen är nöjd med den byggtakt vi nu ser inte tror att staten kan göra mycket mer för att påverka utvecklingen.

Nedan hittar du en mer komplett genomgång av de privatekonomiska förslagen i budgeten. Du kan även ladda ned en utskriftsvänlig version genom att klicka på länken härintill.

Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget

Regeringen har nu presenterat budgetpropositionen för 2017. I den ger regeringen sin syn på det ekonomiska läget och på den ekonomiska politiken de närmaste åren. Det presenteras också ett stort antal förslag som rör såväl privatpersoner som företag, kommuner och myndigheter. På övergripande nivå räknar regeringen med att statsbudgeten går med underskott 2017 men att finanserna åter är i balans 2018. För 2017 presenterar regeringen reformer för ca 24 miljarder kronor och besparings- och finansieringsförslag för ca 6 miljarder kronor.

Nedan redovisas de viktigaste privatekonomiska förändringarna som träder i kraft under 2017, förutsatt att propositionen antas av riksdagen:

  • Begränsad uppräkning av den nedre och övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Regeringen föreslår att både den nedre och den övre skiktgränsen endast ska räknas upp med förändringen i konsumentprisindex (KPI)+ 1 procentenheter 2017. Normalt brukar den räknas om med förändringen av KPI + 2 procentenheter. Det innebär att den nedre skiktgränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt (20 procent) hamnar på 438 900 kronor vilket motsvarar en månadsinkomst på cirka 37 700 kronor. Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (d.v.s. ytterligare 5 procent, s.k. värnskatt) kommer också begränsas till KPI + 1 procentenhet och hamnar på 638 500 kronor. Det motsvarar en månadsinkomst på cirka 54 300 kronor. Förslaget innebär att skatten ökar med mellan 20 och 1 170 kronor per år jämfört med oförändrade regler. Regeringen föreslår också att uppräkningen av både nedre och övre skiktgränserna ska begränsas även 2018. Det innebär att det kommer vara fler som kommer att betala statlig inkomstskatt än det annars skulle vara.
  • Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet. Schablonavdraget, d.v.s. det man själv får stå för, höjs från idag 10 000 kronor till 11 000 kronor från och med inkomståret 2017.
  • Slopat takbelopp för uppskov av privatbostäder. Detta gäller för försäljningar som sker av privatbostäder under perioden 21 juni 2016 till 30 juni 2020. Dessutom kommer metoden för att räkna fram uppskovsbeloppet ändras vid köp av billigare bostad. Reglerna tillämpas för försäljningar som sker efter den 31 december 2016. Har försäljning skett under perioden 21 juni till 31 december 2016 tillämpas de om den skattskyldige själv begär det. Det bör dock observeras att den årliga skatten på uppskovsbeloppet kvarstår ( cirka 0,5 procent). I dagens läge innebär det en högre ränta på den uppskjutna skatten (3,25 %) än vad man får betala i ränta på de flesta vanliga bolån. Åtgärderna är tänkta för att öka rörligheten på bostadsmarknaden och därmed frigöra fler bostäder.
  • Förbättrad arbetslöshetsförsäkring för deltidsanställda. Regeringen avser att ändra reglerna för a-kassan så att det blir möjligt att vara arbetslös på deltid och få ersättning från försäkringen under maximalt 60 veckor. Idag kan en arbetssökande endast få 75 ersättningsdagar vid sidan om deltidsarbetet. Det innebär att den som försöker komma tillbaka till arbete kan bli tvungen att tacka nej på grund av ekonomiska skäl.
  • Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättning. Från och med 1 juli 2017. Sjukersättning är en ersättning för den som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom och som är mellan 30-64 år. Aktivitetsersättning är ersättning för en ung person som troligen inte kommer kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Garantiersättning får den som haft låga eller inga inkomster alls. Garantiersättningen för hel sjuk- och aktivitetsersättning höjs med 0,05 prisbasbelopp vilket innebär en höjning med 187 kronor per månad före skatt.
  • Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Från och med 1 januari 2017. Ersättningsgraden i bostadstillägget höjs från 93 till 95 procent. Eftersom man kan få bostadstillägg upp till en bostadskostnad på maximalt 5 000 kronor per månad innebär det som mest 100 kronor mer per månad. (Förändringen är samma som man gjorde för ålderspensionärerna hösten 2015)
  •  Möjlighet att ta CSN-lån för körkort ska utredas. Syftet är att förslaget ska genomföras under mandatperioden.
  • Höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag. Från 1 januari 2017. Höjda inkomstgränser, dvs. gränsen för hur stora inkomster ett hushåll får ha utan att bidraget trappas ned, för barnfamiljer med bostadsbidrag. Från idag 117 000 till 127 000 kronor för ensamstående och från 58 500 till 63 500 för makar och sambor. (Som mest kan det ge 167 kronor mer per månad).
  • Höjning av underhållsstödet för äldre barn, 1 januari 2018. Regeringen kommer återkomma med förslag om differentiering och höjt underhållsstödets belopp för barn som är 15 år och äldre. Det ska kombineras med en utredning av höjning av grundskyddet för bidragsskyldiga föräldrar.
  • Höjning av flerbarnstillägget för det tredje barnet med 126 kronor per månad. Från och med 1 januari 2017. Dagens allmänna barnbidrag är 1 050 kronor per barn och månad. Om man har två barn får man ett flerbarnstillägg på 150 kronor i månaden för det andra barnet och 454 kronor för det tredje barnet. Det är det sista beloppet som höjs med 126 kronor från 454 till 580 kronor. Har man två barn får man således sammanlagt 2 250 kronor i månaden och har man tre barn ökar det från 3 754 till 3 880 kronor per månad. 
  • Adoptionsbidraget höjs, från i dag 40 000 kronor till 75 000 kronor per barn.
  • Ingen ränta om man har pengar på skattekontot från och med 2017.
  • Rutavdraget breddas ytterligare för reparation och underhåll av vitvaror, exempelvis kylskåp och tvättmaskiner i hemmet.
  • Momsen på bland annat cykelreparationer sänks från januari 2017.
  • Jämställdhetsbonusen avskaffas från och med 2017. Bonusen är 50 kronor per bonusdag och kan maximalt bli 13 500 kronor . Regeringen föreslår nu att lagen skall upphöra att gälla vid utgången av 2016. Lagen kommer dock gälla för jämställdhetsbonus som avser tid före den 1 januari 2017. Enligt övergångsbestämmelser kommer den upp-hävda lagen fortfarande gälla i fråga om jämställdhetsbonus som avser tid före den 1 januari 2017. Det innebär att bonus som föräldrar har kvalificerat sig för före upphävandet fortfarande kan betalas ut enligt den upphävda lagen.
  • Höjt underhållsstöd för äldre barn. Regeringen har för avsikt att höja underhållsstödet för äldre barn genom differentiering av stödet. Dessutom kommer man se över grundavdraget för de bidragsskyldiga föräldrarna.
  • Avgiftsfria preventivmedel (som ingår i läkemedelsförmånerna) för kvinnor under 21 års ålder från den 1 januari 2017.
  • Avgiftsfri öppenvård för äldre från och med 85 års ålder. Träder ikraft den 1 januari 2017.
  • Det allmänna tandvårdsbidraget höjs för äldre mellan 65 – 74 år från dagens 150 kronor per år till 300 kronor. Detta innebär att dessa får samma nivå som de som är 75 år och äldre.
  • Fri tandvård längre upp i åldrarna men först från och med 2017. Idag gäller gratis tandvård upp till 19 års ålder. Från och med 2017 förlänger man det till 21 år och från och med 2018 upp till 23 års ålder. 
  • Höjda energiskatter på bensin och dieselbränsle, från och med 2017 och framåt kommer skatten på bensin och diesel utöver den normala omräkningen av energi och koldioxidskatterna med förändringen av KPI, även räknas upp med ett schablontillägg på två procentenheter.
  • Dyrare vin, öl och sprit via höjd alkoholskatt.