2013-09-09 10:02

En ganska bra tioårig svensk resa utan euro

Slutresultatet i folkomröstningen för tio år sedan blev att 42,0 procent sa JA till att införa euron som valuta i Sverige och 55,9 procent sa NEJ. Valdeltagandet var nästan 83 procent. Enligt SCB:s senaste mätning (maj 2013) skulle en motsvarande folkomröstning i dag ge 10,9 procent JA och 81,4 procent NEJ.

Ur ekonomisk synvinkel framstår Sverige i dag som starkare än 1999 (då euron infördes), i både historisk och internationell jämförelse. BNP per capita har ökat med 65 procent, en större positiv förändring än vad som noterats för t ex Finland och Tyskland (se tabell). Exporten har ökat med 31 procent (9 procent för Finland och 21 procent för Tyskland). Den offentliga skulden har sjunkit rejält, de löpande affärerna med omvärlden (bytesbalansen) har visat mycket stora och imponerande överskott och kronan är i dag drygt 8 procent starkare än 1999 (eller jämfört med den 14 september 2003).

Lägg därtill att slutnotan för den globala krisen och eurokrisen ännu inte är betald och slutreglerad mellan länder. I flera euroländer har tillväxten ”dopats” av en kraftig skulduppbyggnad de senaste tio åren. Såväl offentlig som privat skuldsättning ligger fortfarande på rejält uppskruvade nivåer. Först när skuldsaneringen är avslutad, om i bästa fall några år, kan krisernas slutnota läggas fram och eurons ekonomiska för- och nackdelar helt fastställas. 

För svenskt vidkommande ser utvecklingen de närmaste åren relativt god ut (se vår senaste Nordic Outlook). 2015 når tillväxttakten upp till 3,2 procent, runt 1 procentenhet över potentiell nivå. Tillväxten i eurozonen väntas landa på hälften, d v s 1,7 procent. Den svenska offentliga skulden ligger kvar nära dagens nivåer medan bytesbalansen fortsätter att leverera överskott på 6-6,5 procent av BNP. Därtill väntas kronan stärkas med ytterligare 4 procent.

Med en egen valuta har Sverige onekligen ett större manöverutrymme att hantera oväntade utmaningar jämfört med t ex Finland eller Nederländerna. Kronans svaghet under den globala recessionen har bidragit till att återhämtningen i svensk ekonomi gått snabbare än i andra länder. Hög valutavolatilitet kan dock skapa förhöjd osäkerhet och problem för främst små/medelstora företag.

Även om andra är bättre på att bedöma i vilken utsträckning som Sverige fått betala ett politiskt pris för att inte ersätta kronan med euro pekar det mesta på att den svenska rösten i olika ekonomiska och politiska sammanhang varit relativt stark. Omvärldens jakt har varit intensiv på att identifiera de förlösande faktorerna bakom det som många har velat se som den svenska/nordiska modellen. Samtidigt går det inte att blunda för att Sverige såväl ekonomiskt som politiskt är ett litet land ur ett globalt perspektiv och att många andra länder – t ex tillväxtekonomier som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Indonesien, Sydafrika m fl – naturligt växer upp med starkare röster.

Den förväntade relativa ekonomiska utvecklingen mellan Sverige och euroländerna – till svensk fördel enligt våra prognoser – och det aktuella svenska opinionsläget kring euron gör att ett nytt ställningstagande om euron ligger långt fram i tiden. Samtidigt är Europas, EU:s och eurons framtid omgärdad med flera frågetecken. En framtida omröstning i Sverige om euron kommer därför inte bara att handla om ett ”valutabyte” utan om något som vi i dag inte vet hur det kommer att se ut.

Det senaste årets utveckling har ju pekat i riktning mot att euroländerna har fortsatta ambitioner att ta ytterligare steg för att skapa en slags politisk union, även om det senaste halvåret visat på kortare och långsammare steg – och även steg tillbaka – i denna process mot ökad integration och centralisering och institutionalisering av beslutsfattande. Mycket lite talar för att Sverige är i behov av att lägga kronan i malpåse - tio år efter folkomröstningen.