2013-11-07 16:30

”Vad är bra för kunderna?”

Annika Falkengren tillträdde på torsdagen som ny ordförande i branschorganisationen Bankföreningen, som företräder 27 banker i Sverige. Vid Bankmötet som hölls på Moderna Museet i Stockholm, gav hon sin bild av vad föreningen ska verka för och vilka utmaningar som branschen står inför. Hon betonade att bankerna står inför en stor utmaning i att förbättra kundernas förtroende för branschen som helhet.

– Vi måste i allt vi gör ställa oss den centrala frågan: Vad är bra för kunden – nu och i längden? För enbart genom att skapa kundnytta säkerställer vi att bankerna har en roll i framtiden. Det här tror jag att varje medarbetare i bankerna och varje bankchef vet.

I talet betonade Annika Falkengren bankernas centrala betydelse i samhällsekonomin för att främja tillväxt och välstånd. Hon gick igenom läget när det gäller nya regelverk, och berörde samspelet med reglerare och politiker och efterlyste en mer nyanserad debatt. På basen av detta landade hon i sin syn på bankernas reformagenda, vilka som är de viktigaste frågorna för Bankföreningen att driva.

– Vi banker vill ha långsiktiga förtroendefulla relationer – med kunder och med reglerare. Och jag tänker göra allt jag kan som ordförande för Bankföreningen för att stärka den finansiella sektorns förtroende hos svenska folket och bland de svenska företagen.

Läs talet i sin helhet:

Bankernas roll i samhället

Vi i branschen har en del att uträtta!

Idag vill jag tala om vår sektor, dess uppgifter och hur vi arbetar för att ta hand om våra kunder. Därmed vill jag också belysa våra relationer till reglerare och politiker. Som nybliven ordförande för Bankföreningen vill jag avsluta med mina slutsatser hur jag vill att vi tillsammans sätter agendan framåt.

Dagens ämne är våra kunder. Med rätta! 

Vi har en stor utmaning framför oss att förbättra kundernas förtroende för branschen som helhet. 

Vi måste i allt vi gör ställa oss den centrala frågan: Vad är bra för kunden – nu och i längden? För enbart genom att skapa kundnytta säkerställer vi att bankerna har en roll i framtiden. Det här tror jag att varje medarbetare i bankerna och varje bankchef vet.

Och jag vet att det gör ont i varje bankchefs innersta själ varje gång vi läser om en kund som är missnöjd med sin rådgivning eller bemötande, oavsett i vilken bank det skett. Vi banker vill ha kunder som är nöjda såväl nu som över tid! Det går inte bara att värna en kundrelation i goda tider – det är i utsatta lägen den prövas.

Utan nöjda kunder som med förtroende vänder sig till oss – kan vi helt enkelt inte verka. Försvinner det förtroendet får vi nervösa och instabila finansmarknader med långtgående konsekvenser… för hela ekonomin under lång tid.

Finanskrisen skadade allmänhetens förtroende för den finansiella sektorn globalt men så och i Sverige. Det förtroendet måste vi återskapa. Det kräver ansträngning, vilja och hårt arbete. Huvudjobbet bör göras och görs av bankerna själva.

Här i Sverige består finanssektorn av 5 000 företag varav 117 banker. Sektorn står för 4 procent av BNP, sysselsätter ca 90 000 personer och svarar för 11 procent av inbetald bolagsskatt.

Vi banker fyller en särskild roll i samhällsekonomin.

Under och efter finanskrisen har de svenska bankerna fortsatt att låna ut. Detta som positiv kontrast till många banker i Europa som krympt sin utlåning. I euroområdet har kredittillväxten varit svag. Under åren 2009 till 2012 ökade utlåningen till hushåll med endast ca 1,5 procent på årsbasis (pendlat mellan -3 procent och + 5 procent.) Och företagsutlåningen har krympt med ca 0,5 procent per år (pendlat mellan – 4 procent och + 3 procent).

Här i Sverige är bilden en helt annan. Vi svenska banker har ökat utlåningen – till hushållen med i snitt 7 procent per år och till företagen med i snitt 2,5 procent per år!

Vi har också gjort stora investeringar i ny teknik och utvecklat en rad nya tjänster. Bankkunder kan idag utföra sina bankaffärer på så många fler mötesplatser.  Utvecklingen går i rasande takt och svenska banker ligger i framkant. Inte minst vad gäller mobilitet och enkelhet. 

80 procent av alla svenskar över 15 år använder sig av internetbankstjänster – EU-snittet ligger på 35 procent. Såväl privatkunder som företagskunder kan nu utföra banktjänster via smartphones och antalet mobila inloggningar överstiger antalet inloggningar på  internet.

Vi banker har gått samman och utvecklat betaltjänsten Swish – ett enkelt sätt att föra över pengar mellan privatpersoner där du bara behöver den andres mobilnummer. Sedan Swish lanserades i början av året har närmare 650 000 personer anslutit sig och swishat 1,3 miljarder kronor.

Vem hade kunnat tro det för bara ett år sedan?

Regleringar

Vi banker fyller som sagt en särskild roll för samhällsekonomin i stort. Det gör att vi måste bedriva vår verksamhet med ett särskilt ansvar och det är samtidigt rimligt att omvärlden i form av myndigheter och centralbanker ställer särskilda krav på oss.

Det är bra att banker idag håller mer kapital och bättre kapital än innan krisen. Det är bra att banker idag har större likviditetsreserver än innan krisen.

Arbetet med att skapa ett mer stabilt globalt finansiellt system bör ske och sker i samspel med reglerare och tillsynsmyndigheter. Det syftar till att göra den finansiella sektorn dynamisk, effektiv och motståndskraftig så att vi klarar av en ekonomisk eller finansiell kris utan att förlita oss på skattebetalarnas stöd. 

Men – regelverken bör inte sträva efter att göra oss riskfria. Regelverken måste hitta en bra balans mellan att hålla systemet säkert med gränser för risktagande och uppmuntra bankerna att ta nödvändiga risker. Ett riskfritt finansiellt system finns inte, har aldrig funnits – och bör inte finnas.

Låt mig därför påminna om vad bankerna egentligen bidrar med i samhällsekonomin i vår roll som blodomlopp.

För det första: Vi är länken mellan de som spar och de som behöver medel.

För det andra. Som mellanhänder förändrar vi riskprofilen i de finansiella flödena mellan långivare och låntagare. En sparare och en låntagare har ju ofta olika tidshorisonter.

För det tredje. Vi hjälper våra kunder att jämna ut ekonomin över livet.

Ett fjärde område är att bankerna bidrar till att fördela kapitalet i ekonomin på ett resurseffektivt sätt.

För det femte, vi är betalningsförmedlare; kanske den mest klassiska av funktionen för banksystemet.

Den finansiella industrin har blivit mer sofistikerad, mångsidig och global och därmed mer komplex. Det har gjort att värdet av finanssektorn för den reala ekonomin och samhället som helhet ibland ifrågasätts. Man glömmer då att komplexiteten av finansiella tjänster speglar komplexiteten i den reala ekonomin. En globaliserad ekonomi kräver globala finansiella tjänster.

Banksektorn fortsätter att främja tillväxt och utan bankerna skulle den reala ekonomin inte fungera.

Svenska banker står starka

Banker med en stark balansräkning med god likviditet och adekvat kapitalisering skapar motståndskraft vid en möjlig, framtida, ny systemchock. Svenska banker har i ett europeiskt perspektiv markant förstärkt sina balansräkningar. Under krisen agerade staten och Riksbanken resolut med en implicit statsgaranti och likviditetsstöd. Och det gjordes för att investerare och våra kunder skulle behålla förtroendet för det svenska banksystemet.

Därför är det glädjande att såväl Riksbanken och Finansinspektionen som IMF i sina senaste rapporter lyfter fram att det svenska banksystemet är robust och har motståndskraft.

Vi måste alla ha respekt för att varje förändring av regelverken kring bankerna är komplicerat och måste hanteras varsamt. Vi ser det som ett viktigt och riktigt grepp att Sverige nu etablerar ett tydligt gränssnitt mellan tillsyn på makro- och mikronivå.

Det är relativt lätt att identifiera brister i regelverket och att föreställa sig vad som kan göras för att förstärka motståndskraften ytterligare. Men det är svårare att ta reda på hur de nya reglerna interagerar och kommer att förändra beteenden hos aktörer och för systemet som helhet.

Stor försiktighet måste vidtas för att undvika oavsiktliga konsekvenser. Dåligt utformade eller illa kalibrerade regler kan försvåra för företag i en sådan utsträckning att reglerna riskerar göra mer skada än nytta. Syftet är ju att banksystemet ska vara stabilt och främja ekonomisk tillväxt.

Samverkan med politikerna

Låt mig här flika in en synpunkt rörande bankernas relation till reglerare och politiker. Jag tycker att debatten oss emellan kan nyanseras.

Vi banker agerar nära och i samklang med våra kunder. Vi svenska banker verkar, där våra kunder verkar. För att kunna fortsätta att göra det är det oerhört viktigt med tydlighet och lång förutsägbarhet så att vi banker och därmed våra kunder vet vad som gäller.

Våra kunder kräver att vi kan konkurrera med internationella banker oavsett hur regelverken ser ut.

Det finns skäl till att svenska bankers balansräkningar ser ut som de gör. Vi har relativt sett våra europeiska kollegor en låg andel traditionell inlåning, vilket går tillbaka till 70-talet då den dåvarande regeringen införde aktiesparfonder och därmed lade grunden för ett brett och gynnsamt fondsparande bland svenska hushåll.

Vi fick också ett skattesubventionerat pensionssparande och idag är det institutionella sparandet i Sverige mycket betydande – både det offentliga och det privata. Men konsekvensen av detta är att vi banker är mer beroende av kapitalmarknaden för vår egen finansiering och därmed för vår egen utlåning.

De politiska besluten fattades i god tro och har skapat dagens marknadsstruktur som idag är föremål för kritik. Det visar hur centralt långsiktigheten är i beslutsfattandet och varför vi ska skynda långsamt.

Min förhoppning är att vi med en mer nyanserad diskussion kan få till en mer nykter syn på banker och att vi tillsammans är mer tydliga kring vikten av att ha en lönsam och stabil banksektor.  Och lönsamma banker kan finansiera sig själva billigare, vilket kommer bankkunderna till gagn.

Hur landar vi det hela?

Min uppfattning är att banker måste vara:

  • oberoende av skattebetalarna,
  • konkurrenskraftiga och därmed effektiva, innovativa och självklart kundfokuserade,
  • tillräckligt lönsamma för att attrahera det kapital som krävs för att finansiera investeringar i den reala ekonomin.
Och vad ska vi banker göra?

Vad är då vår reformagenda? Vilka är de frågor vi som branschorganisation ska driva?

  1. Vi måste fortsätta resan mot mer öppenhet och transparens. Bolånemarginaler ska redovisas öppet precis som vi redovisar Normanbelopp på fondsidan och gemensamt har kommit överens om tydliga rekommendationer kring amorteringsplaner. Öppenhet och transparens leder till minskad misstro och att våra tjänster och ageranden blir ”begripliga” även om vi självklart måste hantera en långtgående banksekretess.
  2. Vi måste fortsätta arbetet med gemensamma investeringar i gemensam infrastruktur precis som vi har gjort vad gäller bankomater och Swish, dvs. inom områden där vi tillsammans kan få till billigare lösningar för våra kunder utan att minska konkurrensen mellan bankerna.
  3. Och – vi ska verkligen ta diskussionen i samhällsdebatten och leva upp till vår fulla roll som blodomlopp i ekonomin. Vi ska stå för folkbildning vad gäller privatekonomi och sunt ekonomiskt agerande.

Jag vill runda av med att berätta om Emad Bayoumy som jag träffade häromveckan i samband med att han fick priset som årets pionjär av föreningen IFS som främjar företagande bland invandrare och vi på SEB har varit en partner i många år.

Emad Bayoumy, ursprungligen från Egypten, grundade Pyramidbageriet upp i Dala Järna för 20 år sedan med 400 kr på fickan. Idag omsätter företaget 86 mkr. Så här sa Emad till mig i samband med prisutdelningen:

”När jag startade upp var det bara SEB i Falun som trodde på mig. De hjälpte mig med kontakten med Almi. Bemötande och servicen har alltid varit utifrån mina behov och inte bara handlat om här och nu utan även utifrån ett längre perspektiv. Det förtroendet ni visade mig då för nästan 20 år sedan gör att jag litar på er!”

En solskenshistoria? Javisst, men vi banker är fulla av sådana berättelser!

Och precis så ska Sveriges alla bankkunder kunna se på sin bank oavsett färg på loggan. 

Vi banker vill ha långsiktiga, förtroendefulla relationer – med kunder och med reglerare.

Och jag tänker göra allt jag kan som ordförande för Bankföreningen, för att stärka den finansiella sektorns förtroende hos svenska folket och bland de svenska företagen.