Politik och finansmarknad – hur hänger det ihop?

Finansmarknaderna har de senaste åren lyckats skaka av sig uppskruvade tonlägen och politiska haverier. Den parlamentariska oron i Sverige under hösten är inget undantag. Åtminstone inte än så länge. SEB:s prognoschef Håkan Frisén reder ut begreppen.

President Trumps alla utspel, Brexit och en växande högerpopulism i Europa. Det råder ingen brist på politiska oroshärdar. Och inför valet i september riktades blickarna mot Sverige.

Fanns det risk för ett Swexit? Och vad för slags politiskt landskap var att vänta?

– Omvärlden visade ett större intresse än den brukar, men det klingade av ganska snabbt när valresultatet inte blev riktigt lika omtumlande som många befarat, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén. Swexitfrågan får anses vara utagerad och i nuläget finns inga tecken på att det politiska läget gör att investerare kräver en bredare så kallad riskpremie på svenska tillgångar.

Parlamentarisk oreda med utdragna regeringsbildningar är numera vardagsmat i det nya Europa med Nederländerna, Tjeckien, Island, Finland och nu senast Tyskland som några exempel. För att inte tala om Belgien där partierna förhandlade i 541 dagar innan en uppgörelse kunde nås efter valet 2010.
– Den osäkerhet vi har ställts inför i höst är relativt liten jämfört med andra länders långvariga regeringskriser, säger Håkan Frisén. Inte minst våra starka statsfinanser ger oss en bra skyddsbuffert som förlänger respiten vad gäller omvärldens reaktioner. Och kanske viktigast av allt, inom svensk politik finns en tydlig samarbetstradition i skarpa lägen. Man räknar helt enkelt med att Sverige löser det.

Betyder det att det inte finns någon anledning till oro, åtminstone i närtid?

– Den första tiden efter valet präglades av oväntat hårda låsningar. Partierna verkade nästan fortsätta valrörelsen i stället för att verkligen försöka lösa upp knutarna i regeringsbildningen. Men faktum är att det finns en bred konsensus kring de stora dragen i den ekonomiska politiken.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna har till exempel gått mot mitten och prioriterar att värna samhällskontraktet. När krutröken lagt sig ska man därför inte underskatta möjligheterna för en blocköverskridande överenskommelser, till exempel i form av en större skattereform.
– Effekterna förväntas därför bli marginella även när det gäller penningpolitiken. Genom att vi står utanför eurozonen och har en egen valuta har vi förvisso ett tyngre ansvar, men Riksbanken har därmed också ett större manöverutrymme. Det finns också en bred politisk enighet om värdet av Riksbankens självständighet.

Hur ska jag då tänka kring mitt sparande den närmaste tiden? Vad bör jag hålla koll på?

– Just nu kan man sitta ganska så lugnt i båten även om de häftiga kursrörelser vi såg i oktober visar att det finns en nervositet kring Fed och det amerikanska ränteläget. Tillväxten såväl i Sverige som globalt är fortsatt stark och världsekonomin lär tuffa på i god takt en bra bit in i nästa år. Det som möjligen kan dämpa ekonomierna är om handelskonflikterna trappas upp ytterligare och blir till en hämsko. En alltför lång period av försvagad politisk beslutskraft på hemmaplan kan få effekter, men sannolikheten för ett sådant scenario är trots allt ganska låg.
– Att hålla koll på räntorna är förstås bra, men här är bilden splittrad med höjningar i bestämd takt från Fed, medan såväl ECB som Riksbanken rör sig mycket långsamt uppåt. På sikt kan den kommande avtalsrörelsen stöka till det lite om lönekraven skruvas upp i ett läge med vikande konjunktur. Riksbanken och arbetsmarknadens parter har ofta en tendens att gå i otakt.