Får jag aldrig gå i pension?

Nu höjs pensionsåldern som en av flera aviserade förändringar inom
vårt nuvarande pensionssystem. Ibland behövs förstås förändringar men samtidigt påverkas våra framtida valmöjligheter. Är det ens någon idé att planera för sin pension, Jens Magnusson?

Ett pensionssystem som skulle hålla till nästa istid. Så hette det när ATP-systemet byttes mot dagens allmänna pension. Och faktum är att det har klarat påfrestningar som börsnedgångar, varierande arbetslöshet och stigande medellivslängd. Men det senare börjar få konsekvenser. Ett avgiftsbaserat system likt det svenska, reglerar nämligen sig självt. Det betalas inte ut högre pensioner än det finns pengar.
– Med en växande skara pensionärer som lever allt längre, behöver utbetalningarna spridas ut över fler år och då minskar nivåerna i förhållande till arbetsinkomsten, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Sedan pensionsreformen genomfördes för knappt två decennier sedan, har medellivslängden ökat med mer än tre år. Och ökningen lär fortsätta.

Om vi vill upprätthålla bra pensionsnivåer måste vi ställa in oss på att arbeta längre upp i åldrarna samtidigt som vi behöver spara mer under vårt arbetsliv.

Men vad innebär då den senaste förändringen, rent konkret?

– Alla åldersgränser i det allmänna pensionssystemet höjs. Det gäller den ålder då du har möjlighet att börja ta ut din pension, den ålder som bestämmer hur länge du har rätt att vara kvar på din arbetsplats, den så kallade LAS-åldern, samt åldern för när man kan börja ta ut garantipensionen, det vill säga systemets grundskydd.

Vilka påverkas av åldershöjningarna?

– Att åldern för tidigaste uttag höjs, berör dig som är född 1959 eller senare. För att dra nytta av att LAS-åldern höjs, ska du vara född 1952 eller senare. Den höjda åldersgränsen för garantipension gäller dig som är född från 1958. Förändringarna sker successivt och när de är genomförda fullt ut gäller tidigt uttag från 64 år, LAS-ålder till 69 år och garantipension från 66 år.

Med den höjda pensionsåldern ändras alltså förutsättningarna för våra pensioner. Och det är inte den första förändringen, för en tid sedan slopades till exempel avdragsrätten för privat pensionssparande. Och fler förändringar lär följa.
– En städning i premiepensionssystemet är redan aviserad. Kraven för att vara verksam på dagens fondtorg höjs rejält och antalet valbara fonder blir betydligt färre, säger Jens Magnusson som menar att vi bör vara förberedda på justeringar även inom tjänstepensionen.
– En utredning är tillsatt, men denna del av pensionen är svårare att påverka från politikerhåll eftersom den är en konstruktion inom ramen för överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

Pension ett rörligt mål

Att planera för sin pension har blivit lite som att sikta mot ett rörligt mål. Är det ens någon idé att försöka och hur ska man i så fall tänka?
– Det har blivit svårare att navigera rätt inför pensionen. Dels för att vi i dag har ett större eget ansvar än tidigare, dels för att förutsättningarna ändras, som nu. Men med gammalt klassiskt riskspridningstänk är det fortfarande fullt möjligt för de allra flesta att skaffa sig råd och tid att njuta av sina pensionsdagar.

Grunden till en bra pension är, precis som tidigare, ett långt arbetsliv, en tjänstepension samt ett eget sparande. Ställ gärna in dig på att arbeta länge, men förlita dig inte på att det blir så. I dag är det bara hälften av alla som går i pension vid 65 som kommer från arbetslivet, övriga har på grund av sviktande hälsa, arbetslöshet eller andra omständigheter tvingats sluta tidigare.
– Det är en fördel att börja ett eget sparande tidigt, för att känna sig trygg och fri när pensionen närmar sig. Men det är absolut bättre sent än aldrig, kanske finns det ett ekonomiskt utrymme att komma i gång när tiden med hemmaboende barn har passerat, säger Jens Magnusson och påpekar att det också är viktigt att se heltidsarbete utan stora avbrott som normen under arbetslivet. Långa perioder av deltidsarbete påverkar den framtida pensionen negativt.
– Passa på att se över din pension vid olika livshändelser. Nytt jobb, löneförhöjning eller barn som flyttar hemifrån, är några exempel då privatekonomin kan förbättras och utrymmet för sparande ökar. Det må låta tråkigt eller tjatigt, men det kommer att vara allt viktigare för att kunna leva det liv du vill den dag du slutar arbeta. Med lite planering kan livet efter pensionsdagen bli riktigt bra, avslutar Jens Magnusson.