Sommarmånaderna brukar inte vara den ekonomiskt mest händelserika delen av året. Men det innebär inte att det helt saknas viktiga nyheter. Den här sommaren har den ekonomiska krisen i Grekland varit i fokus. Efter utdragna förhandlingar, hårda ord från båda sidor, en grekisk folkomröstning och diverse kontant- och bankregleringar, nåddes till slut en uppgörelse. Mycket återstår och det blir säkert fortsatta diskussioner om både de besparingar som drabbar det grekiska folket och de skuldnedskrivningar som kan behövas från de länder och institutioner som ställt upp med lån. Men känslan är ändå att Grekland och de andra euroländerna tog ett steg tillbaks från stupkanten till något säkrare mark.
Också på hemmaplan har vi sett en del positiva ekonomiska nyheter. Inte minst beskedet att den svenska tillväxttakten var överraskande höga tre procent under andra kvartalet. Det är ingen sensationell siffra men visar att ekonomin ändå mår relativt bra och att aktiviteten är ganska hög.
Men ju bättre den svenska ekonomin mår i allmänhet, desto större blir kontrasten mot det extrema ränteläget som ju snarast signalerar kris. Eftersom Riksbankens fokus ligger på inflationen och värdet på den svenska kronan, krävs det att det är just dessa värden som förändras för att reporäntan ska höjas. Eftersom det verkar dröja innan inflationen tar fart så kommer reporäntan att hållas låg ett bra tag till.
Om räntorna är extremt låga, samtidigt som tillväxt och inkomster utvecklas bra, händer det saker i ekonomin. En sådan sak är att de så kallade tillgångspriserna stiger, t.ex. bostadspriserna. Och då ökar också bostadslånen. De senaste siffrorna visar att bostadslånen ökar med 7,4 procent i årstakt, vilket alltfler anser är oroande högt.
Men vem ska vända utvecklingen? Riksbanken fokuserar på inflationsmålet och Finansinspektionen saknar mandat att införa det amorteringskrav som tidigare planerades. Därmed riktas blickarna mot regeringen och krav ställs på politiska initiativ. Problemet är att alla tänkbara åtgärder också har baksidor, både ekonomiska och opinionsmässiga. Amorteringskrav och sänkt bolånetak minskar rörligheten på bostadsmarknaden och försvårar för förstagångsköpare. Sänkta eller avskaffade ränteavdrag minskar hushållens disponibla inkomster och kan både vara impopulärt och påverka konjunkturen negativt. Det är dessa baksidor som gör att politikerna tvekar. Samtidigt går tiden och kraven på åtgärder ökar.
För den som har bolån gäller det att följa med i diskussionen under hösten. Det är mycket möjligt att det kommer förslag som höjer kostnaderna för nya och/eller befintliga lån, trots att både reporäntan och det allmänna ränteläget lär fortsätta vara mycket lågt ett bra tag till.